Herr ålderspresident! Det här är ett omfattande betänkande. Ett av de viktigaste områdena i betänkandet är avsnittet om studiero och trygghet.
Liberalerna vill särskilt lyfta upp vikten av det brottsförebyggande och det förebyggande arbetet. Vi har sett ökade arbetsmiljöproblem på skolor. Våldet och hoten ökar i skolor, inte minst mot personalen, både lärare och rektorer. Men även mobbningen elever emellan är ett problem.
Även om vi ser att vissa kunskapsresultat går åt rätt håll kunde vi i SCB:S undersökning om hur det står till med mobbningen elever emellan tyvärr se att andelen elever som upplever mobbning ökar. Det gäller inte minst i åldrarna 11, 13 och 15 och både pojkar och flickor. Det går åt fel håll.
Det förekommer fortfarande att elever mobbar varandra. Det förekommer kränkande behandling, mobbning och trakasserier. Det som är särskilt allvarligt är att det fortfarande bagatelliseras på en hel del skolor. Man tar alltså inte tag i det utan tror att det är en del av vardagen och den kultur som kan råda på en viss skola. Vi måste med alla medel markera att det inte är acceptabelt.
Liberalerna har lagt fram en motion för att betona hur viktigt det är att fortsätta arbeta för att förebygga mobbning. I utbildningsutskottets betänkande hänvisar man till det utredningsuppdrag som gavs så sent som för några veckor sedan inom ramen för januariavtalet. Men där ligger stort fokus på våld och hot mot elever eller mot skolans personal. Vi menar att det inte riktigt täcker in det vi efterfrågar. Därför kommer vi att yrka bifall till reservation 6 i betänkandet, för att betona hur viktigt det är att det finns rutiner. Om man har ordningsrutiner ska det stå glasklart att man ska agera direkt när elever mobbas och att det inte ska bagatelliseras.
Utifrån Skolinspektionens skolenkät och andra mätningar ser vi också generellt sett att även om ordningsrutiner finns är de inte alla gånger kända på skolan. Det framkommer också i enkäterna att även om ordningsrutinerna är kända leder de inte alltid till en konsekvens.
Om man ska skydda de mest utsatta eleverna, de som utsätts för mobbningen, måste man ha tydliga ordningsrutiner. Då måste vuxenvärlden - elevhälsa, rektor och lärare - agera direkt vid minsta lilla incident. Och om det går så långt måste man stänga av eller flytta en elev till en annan skolenhet, även om det skulle vara mot elevens eller vårdnadshavarens uppfattning. Det är den som blir mobbad som ska få stanna kvar i skolan, inte den som mobbar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande frågor om utbildning
Jag har under alla mina år som skolpolitiker inte hört om ett enda fall där den som blir mobbad får stanna kvar. Oftast är det den som mobbar som får stanna kvar, medan den som utsätts för mobbningen får flytta till en annan skolenhet eller i värsta fall till och med till en annan kommun. En sådan ordning kan vi aldrig acceptera.