Herr talman! Bo Arvidson har frågat vilka åtgärder
som övervägs för att utan dröjsmål få i gång arbetet
inom den trätekniska forskningen.
Regeringens förslag till program för träråvara och
fibrer har som ett viktigt mål att bygga ut svensk
industris kunskap och kompetens, för att den vägen
stärka en för landet viktig industrigrens utnyttjande
av en stor naturresurs. Även inom detta område
måste Sverige konkurrera med ett högt
kunskapsinnehåll. Forskning och utbildning är
viktiga instrument i en omställning från
bulkproduktion till mera prisokänsliga
specialprodukter. Jag vill alltså understryka
långsiktigheten i satsningen på forskning om
träråvara.
Som svar på Bo Arvidsons direkta fråga kan jag ge
en kort sammanfattning av vad som skett under de
cirka fem månader som gått sedan riksdagen
godkände regeringens förslag. De närmast berörda
statliga organen -- SJFR, NUTEK och TFR -- har i
samverkan med industrin utarbetat program
och/eller projektförslag. TFR, som är ett
forskningsråd för grundvetenskaplig teknisk
forskning, har för de närmaste två åren beviljat
sammanlagt ca 11 miljoner kr för vad man
benämner ''teknisk grundforskning inom
skogsteknik''. NUTEK har presenterat ett
programförslag inom ramen för de 10 miljoner
kronor som anvisades under
Näringsdepartementet. Programmet innehåller tre
huvuddelar: 1) Papper, färg, tryck (4,5 mkr), 2)
Nya produkter ur förnyelsebara råvaror (1,0 mkr),
3) Nordic Wood-programmet samt insatser inom
området trä och miljö (4,5 mkr). Industrin har
förklarat sig beredd att delta i matchande
finansiering av dessa program.
SJFR kommer inom denna månad att avlämna ett
förslag till jordbruksministern om ett program för
forskning om träfibrer. Detta program, som av
statliga resurser uppgår till 4,5 miljoner kronor,
inkluderar innehållsligt även de nysatsningar som
sker genom omprioritering av 5 miljoner kronor
inom SLU:s anslagsram. Även om programmet i
dag inte är slutförhandlat, finns det stora utsikter
att få industriell medverkan och medfinansiering.
Satsningen inom SJFR och SLU blir ett
komplement till och en fortsättning på det program
för forskning om träkvalitet som SJFR och
skogsnäringen gemensamt bedriver sedan några år.
Även NUTEK medverkar i
träkvalitetsprogrammet.
Min slutsats är att de ansvariga statliga
programorganen tagit sina uppgifter på stort allvar,
snabbt kommit fram med goda program och haft
goda kontakter i detta arbete, inte minst med
näringslivet. De ansatser man valt tyder på att
forskningen kommer att få en god stabilitet och
långsiktig inriktning. De krav som bör ställas på
näringen är att man där tar till vara möjligheterna
att utnyttja den kompetens som kommer att
utvecklas i forskningsprogrammen, genom att i
högre grad anställa akademiskt utbildad
arbetskraft, inte minst forskarutbildade.
Som Bo Arvidson märker, har arbetet med att
utveckla den trätekniska forskningen bedrivits med
betydande målmedvetenhet. Jag kan också redan
nu avisera att regeringen i sin uppföljande
forskningsproposition, våren 1994, återkommer till
frågan om kunskaps- och kompetensutveckling för
svensk industri, inklusive den träråvarubaserade
industrin.