Herr talman! Kristdemokraterna vill överföra mycket mer av det som i dag är landstingens ansvar när det gäller den avancerade sjukvården till staten, just för att få det mer lika över landet. Men det tror jag att vi får återkomma till i någon annan debatt.
Tillbaka till barnfattigdomen: Du repeterar igen att det handlar om den relativa fattigdomen, specifikt i SCB:s mätningar. Det är ett svårt begrepp, som jag pratade om innan.
Men sedan påstår du att vi inte gjorde någonting för de mest utsatta. Det kan inte bli mer felaktigt i redovisningen! Vi satsade just precis på de allra mest utsatta. I våra skattereformer sänkte vi skatten mest för dem som tjänar minst, just för att fler ska klara av att försörja sig själva, att fler ska få känna: Jag är självförsörjande, jag behöver inte be någon annan om pengar för att ha råd att köpa kaffe eller blöjor till mina barn eller råd att prioritera i min vardag. Fler ska känna den självständigheten.
Vi har också satsat på att fler ska få ett arbete, inte minst de som inte har så lång utbildningsbakgrund och har svårt att få ett avancerat arbete. RUT-tjänsterna är ett jätteviktigt bidrag till att fler har kommit i egen försörjning. Det är något som ni motarbetar och förnedrande kallar pigtjänster. Men det är riktiga, bra jobb som människor är stolta över att gå till och som de absolut inte ska behöva skämmas för.
Vi har också tittat på de barn som har det svårt därför att föräldrarna är fattiga, barn som själva har vittnat om att de måste avstå från fritidsaktiviteter. Där sa vi: Här måste vi rikta pengar specifikt till något som gynnar barnen. Barnrättsorganisationerna höll med oss. De som jobbar med barnen i socialtjänsten höll med oss. Men vad gör Vänsterpartiet och den nuvarande regeringen? Jo, tar bort det som man vet är pengar som riktas direkt till barn, tar bort pengar som gör att barn nu igen måste sluta på fotbollen, sluta på sin dans, sluta på gymnastiken.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)