Herr talman! Betänkandet handlar om kommunal demokrati och kompetens. Jag kan väl säga att den svenska grundlagen egentligen inte ger så stort utrymme åt den kommunala självstyrelsen. Det är ett bekymmer. Det behandlas i och för sig inte i det här betänkandet, men egentligen borde man fundera vidare på att förstärka den kommunala kompetensen.
Det är ju så att väldigt många av de uppgifter som ligger på kommunerna i dag är statligt bestämda, och det blir inte mycket kvar av restpost för kommunal demokrati, så att säga. Det är en stor och viktig fråga som förhoppningsvis kommer att hanteras av den nu tillsatta Grundlagsutredningen. Det vet vi ju inte än eftersom regeringen inte vill ge de här direktiven. Man skulle invänta Ansvarskommitténs synpunkter på om det behövdes grundlagsförändringar eller inte. Vår bedömning är att det behövs.
Vi har inte så många motioner i det här betänkandet. Vi har några väsentliga motioner som behandlas i den förenklade ordningen. Jag skulle vilja instämma i de tidigare synpunkterna när det gäller reservation 3, som jag också instämmer i bifallsyrkandet till, när det gäller återremissyrkanden. Jag ska inte orda så mycket om detta.
Jag vill bara ta upp en synpunkt när det gäller folkinitiativet till kommunala folkomröstningar. Det har det funnits en majoritet i den här kammaren för att man ska utreda. Nu har den här frågan hänförts till Grundlagsutredningen. Då kan jag säga att vi var flera stycken som motsatte oss att detta skulle ligga på Grundlagsutredningen, utan det skulle hanteras i särskild ordning. Men nu ligger det där, och då får vi acceptera att det är på det sättet. Ibland är det så att vissa partier vill framstå som mer vänliga till folkinitiativet än andra, och då kan man lägga reservationer.
Det är ju faktiskt fritt för Grundlagsutredningen att behandla de här frågeställningarna i delbetänkandet. Vi hoppas att det kan fungera på det sättet inom utredningen så att vi snabbt kan få ett underlag för det här med folkinitiativ.