Fru talman! Bra! Tack för det beskedet, Ulrica Messing! Men Ulrica Messing får faktiskt inse att det inte räcker att bara säga att regeringens beslut ser ut på ett visst sätt. Det måste också bli av i verkligheten. Det måste också börja grävas i backen. Och då krävs det resurser. Då krävs det medel. Då krävs det regeringsbeslut. Regeringen kan inte bara säga att det här är prioriterat men sedan faktiskt inte göra någonting. Det är den aktionen, som jag efterlyser.
Jag välkomnar Ulrica Messings ord, vilket jag har gjort under hela den här debatten och också tidigare, med det räcker inte. Det måste också till verkstad, inte bara snack, för att få den här vägbyggnationen att komma i gång. Det är naturligtvis väldigt bra att vi är överens på det teoretiska planet. Det gäller bara att bli det på det praktiska också.
Det här är en fråga som inte bara handlar om Västmanland, utan det här är en fråga som berör också Uppsala län, Örebro län och hela Mälardalen. Men det handlar också om hela Sverige, faktiskt. Det här handlar om Mälardalens möjlighet att vara med och bidra. Då gäller det att få bort den här typen av flaskhalsar, och det handlar om att få bort tydliga faror för människoliv, så att människor tryggt och säkert kan ta sig fram utan fara för liv och säkerhet. Det måste bli ett slut på hasardspelet med människoliv på den här mycket farliga sträckan. Hasardspelet duger inte. Det måste till mer än så. Det måste till en byggstart av E 18, Enköping-Sagån, så att vi kan bidra till att rädda människoliv och värna människors hälsa. Det är det som det i grund och botten handlar om. Något annat duger helt enkelt inte.