Herr talman! Finanspolitiken har flera uppgifter, men dess allra viktigaste syfte är att säkerställa hållbarheten i de offentliga finanserna. I Sverige vet vi alltför väl hur det kan gå om detta inte upprätthålls. Skenande underskott och statsskuld, försämrad kredit och trovärdighet och hög varierande inflation är något vi absolut inte vill återuppleva. Erfarenheterna från det tidiga 90-talets kris blev en väckarklocka. Hur skulle vi se till att det inte upprepades? blev per automatik den fråga som ställdes.
Lösningen blev att binda upp politiken genom ett strikt, tydligt, öppet och trovärdigt ramverk för de offentliga finanserna. I dag har vi överskottsmål, budgetmarginaler och ramverk för utgiftstak. Även det penningpolitiska ramverket stramades upp. Riksbanken fick en oberoende ställning och uppdraget att värna prisstabiliteten.
Dessa institutionella förändringar har gjort den ekonomiska politiken mer förutsägbar och tydlig och minskat den osäkerhet som tidigare rådde bland hushåll och företag. Som en följd har vi kunnat åtnjuta makroekonomisk stabilitet och kunnat amortera på statsskulden, återupprättat förtroendet för svensk ekonomi och skapat förutsättningar för att hantera den ogynnsamma demografiska utvecklingen.
Herr talman! Ett huvudskäl för ett strikt finanspolitiskt ramverk och sunda offentliga finanser är att ha handlingsutrymme i krislägen. I dag skördar vi frukterna av de reformer som initierades och iscensattes under det sena 90-talet. Tack vare våra mål och regler kan vi nu när vi som bäst behöver det bedriva en politik som syftar till att öka efterfrågan och underlätta omställningen på arbetsmarknaden. Vi kan möta nedgången utan att tvingas till skattehöjningar och utgiftsnedskärningar. Till skillnad från många av våra europeiska grannländer kan vi dessutom stimulera ekonomin utan att den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna hotas.
Det är dock viktigt att spara på krutet och att vidta rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Förtroendet för den ekonomiska politiken är A och O för att våra åtgärder ska kunna vara trovärdiga och få önskad effekt. Vi vet dessutom sedan tidigare att de svenska statsfinanserna är mycket konjunkturkänsliga. Viss försiktighet är således påkallad, vilket är precis i linje med den förda politiken.
Herr talman! Låt mig mot denna bakgrund peka på ett område i propositionen som vi nu behandlar. Regeringen föreslår nu att det för politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn införs ett nytt övergripande mål som bland annat innebär att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn och att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas.
Genom att ta ansvar skapar vi utrymme för handlingskraft i dag och i framtiden.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag.