Fru talman! I det nu aktuella betänkandet, miljö-
och jordbruksutskottets betänkande nr 11, behandlas
36 motioner om forskning och utbildning från den
allmänna motionstiden 1998 respektive 1999.
När det gäller motioner om mer övergripande och
strategiska frågor inom forskningspolitiken vill jag
hänvisa till att regeringen aviserat en ny forsknings-
proposition i september detta år. Flera partier har
därför nöjt sig med att avge särskilda yttranden.
De motioner som lyfter fram vissa forsknings-
projekt eller mer preciserade inriktningar av forsk-
ningen inom relativt begränsade forskningsområden
bör enligt utskottets mening inte behandlas i sak av
riksdagen utan av de organ som har särskild kunskap
på respektive område. Denna princip har slagits fast
bl.a. i 1996 års riksdagsbeslut om forskningspolitiken
och den gäller naturligtvis fortfarande.
Ett viktigt skäl till denna princip är att vi politiker
inte har tillräckligt underlag för att göra den nödvän-
diga vetenskapliga bedömningen av forskningsbehov
eller prioriteringar mellan olika forskningsprojekt
inom ramen för tillgängliga resurser. I sak vill jag
också tillägga att det i större eller mindre omfattning i
olika sammanhang pågår forskning på de flesta om-
råden som tas upp i de aktuella motionerna.
Som underlag för den kommande forskningspro-
positionen har alla universitet och forskningsorgan
dokumenterat och insänt sina forskningsstrategier till
regeringen.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som är ett
sektorsuniversitet och inrättat av Jordbruksdeparte-
mentet, är vårt viktigaste instrument när det gäller att
påverka de areella näringarnas utveckling och kon-
kurrenskraft liksom forskningen för hela samhällets
omställning till ekologisk hållbarhet.
I SLU:s forskningsstrategi föreslås att regeringen
inrättar ett femte vetenskapsområde - lantbruksveten-
skaperna - och att regeringen fastställer att SLU:s
ansvarsområden ska vara
· kvalitet i livsmedelskedjan,
· djurhållning, djurhälsa och djurskydd,
· skog, skogsbruk och skogsråvarans förädling,
· naturresurser för landsbygdsutveckling, rekreation
och fritid,
· landskapsplanering och markanvändning.
Vidare föreslås att riksdagen ska avsätta medel till
ett nationellt centrum för prövning av livsmedel med
inriktning på betydelsen av enskilda komponenter
eller kombinationer av ämnen i kosten för hälsa och
välbefinnande. Detta är ett område som växer i om-
fattning och intresse hos konsumenter, företag och
livsmedelsindustri.
SLU, Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset,
Livsmedelsverket och Läkemedelsverket för konkreta
diskussioner om att samla delar av sin kompetens
kring ett sådant centrum.
SLU framhåller också att riksdagen avsätter ytter-
ligare medel för utveckling av nya metoder för sys-
tematisk analys av samspelet mellan djurens genetis-
ka konstitution och egenskaper, skötsel och utfodring,
produktion och prestation samt av sjukdomsföre-
komster. Det tycker jag överensstämmer med de
synpunkter Gudrun Lindvall har beskrivit i reserva-
tion 1 om biets genetiska släktskaps- och inavelsför-
hållande.
I reservation 2 från Kristdemokraterna föreslås att
regeringen ska utreda subventioner för resekostnader
för berörda lärare och studerande vid den gemen-
samma svensk-danska hortonomutbildning som ska
starta i augusti 2001. För några år sedan subventione-
rade staten ca 80 miljoner till studerandes resor i
Sverige. I dag är ordningen den att det är studerande-
organisationerna som förhandlar om nedsättning av
resekostnader, och det finns avtal med SJ och olika
länstrafikbolag.
Lärarna får som alla andra yrka på reseavdrag i
sina deklarationer. Jag förstår dock att det här kan bli
ett problem för de studerande, och det får inte bli ett
problem som hindrar att man kan vara med i den
gemensamma hortonomutbildningen. Den här frågan
ska tas upp snart i det danska folketinget, men vi vet
ännu ingenting om hur de tänker lösa det. Min ut-
gångspunkt är att det måste vara så stor rättvisa som
möjligt mellan de danska och svenska studenterna.
Men det ska också vara en rättvisa inom vårt eget
land. Det finns många som studerar som bor på annan
ort och får åka ganska långt varje dag. Det måste
alltså finnas en rättvisa här också.
Man har i detta sammanhang också diskuterat att
man ska hyra in bussar, men fortfarande finns inget
konkret beslut eller förslag till den svenska regering-
en från arbetsgruppen. Min egen slutsats blir att jag
inte tror att det ska bli några nya statliga subventioner
på det här området. I så fall är kostnaden över de här
80 miljonerna. De är kanske mellan 80 och
90 miljoner kronor. Det måste lösas på ett annat sätt.
I reservation 3 från Vänsterpartiet påpekar man
vikten av att staten främjar en utveckling och sprid-
ning av alternativa metoder för växtförädling som
syftar till att öka mångfalden av sorter och att anpassa
sorter till ekologisk odling och lokala förutsättningar.
Det är viktigt också för jordbruket i tredje världen.
I reservation 4 från Folkpartiet föreslås att rege-
ringen tar initiativ till ett världstoppmöte om den
globala arvsmassan. Det är viktigt att få klarhet angå-
ende ansvars- och ägandeförhållanden när det gäller
genetiskt och biologiskt material.
Utskottsmajoriteten anser att tillgången på lämp-
ligt växtsortmaterial är en viktig fråga som bör upp-
märksammas mer både nationellt och i det internatio-
nella samarbetet. I övrigt vill jag framhålla att dessa
två reservationer enligt min mening är utförligt be-
svarade i betänkandet. I Bioteknikkommitténs upp-
drag ingår bl.a. att belysa internationella avtal och
konventioner inom området. Slutbetänkandet ska
avges senast den 1 juni 2000.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i be-
tänkandet och avslag på reservationerna.