Fru talman! Vi ska nu debattera ett betänkande
som behandlar motioner från allmänna motionstiden
om forskningsfrågor som rör vårt utskottsområde.
Motionerna är av mycket olika slag. Flera tar upp
detaljfrågor i forskningen.
Vänsterpartiet har en reservation om forskning
kring alternativa metoder för växtförädling. Jag yrkar
redan nu bifall till reservation 3 under mom. 11.
I stället för att gå in på alla de detaljfrågor som
behandlas i betänkandet tänkte jag använda min tid i
talarstolen till att lyfta fram några forskningsområden
där det i dag finns begränsad kunskap. Det innebär att
vi politiskt inte kan fatta bra beslut på olika områden
som berör jordbruket. Jag tänker lyfta fram tre sådana
områden.
Det första området gäller genmanipulation. Inom
detta område är forskningen till stor del inriktad på att
utveckla teknik för att använda gentekniken i kom-
mersiellt syfte. En mycket stor del av forskningen är
styrd av företag som ser möjligheter att stärka sitt
grepp om livsmedelsproduktionen. Det bedrivs all-
deles för lite forskning kring risker med genteknik
och kring vilka effekter den kan tänkas få i övrigt.
Ändå fortsätter tillämpningen av en teknik som vi
egentligen har alldeles för lite kunskap om.
Vi skulle vilja se en inriktning på forskningen
som ger oss ett underlag för att kunna bedöma risker
och möjligheter med gentekniken. Det underlaget
finns inte i dag. Vi skulle också vilja se en ökad sats-
ning på alternativ till genmanipulationen. Det är det
som vår reservation handlar om. Gentekniken ger i
dag alltför stor makt till de utsädesbolag som har råd
att satsa stora resurser på teknikutveckling. Använd-
ningen av terminatorgener är väl det tydligaste ex-
emplet på hur dessa utsädesbolag vill behålla kon-
trollen över utsädet. Att de skräddarsyr växter som
ska passa deras gödselmedel och bekämpningsmedel
är ett annat sådant exempel. Utvecklingen av nya,
bättre anpassade grödor är inget som får begränsas till
ett fåtal kapitalstarka företag med intresse av att do-
minera och monopolisera utsädesmarknaden.
Det andra området jag till ta upp är fosforns
kretslopp. Fosforn är en ändlig resurs, och vi står
inför viktiga beslut om hur vi ska sluta fosforns
kretslopp. I dag har vi fattat beslut om ett betänkande
som behandlar återföring av fosfor i jordbruket.
Tyvärr finns det i dag alltför lite kunskap om hur
fosforn beter sig i marken. Markens livsprocesser är
betydelsefulla för frigörelse av fosfor och för minera-
lisering av fosfor. För att kunna fatta rätt beslut om
återförsel av fosfor till åkermark behöver vi en be-
tydligt bättre kunskap om fosforns kretslopp än vad vi
har i dag.
Det tredje området jag vill nämna är forskningen
kring ekologisk odling. Vi har i riksdagen fattat be-
slut om ett mål för den ekologiska odlingen på 20 %
av arealen år 2005. Om vi vill kunna leva upp till det
målet krävs ökade forskningsinsatser kring ekologisk
odling. Det har under de tre senaste åren bedrivits
sådan forskning inom Centrum för uthålligt lantbruk i
Uppsala. För innevarande år finns det inte några av-
satta budgetmedel för att fortsätta den forskningen. I
betänkandet lyfter vi fram den här frågan, och ut-
skottet pekar på betydelsen av en kontinuitet inom
forskningen. Jag vill ytterligare betona vikten av att
frågan löses. Det är inte rimligt att forskningsprojekt
inom ett så viktigt område tvingas dra ned på sin
verksamhet. I stället skulle vi behöva en större sats-
ning på detta forskningsområde än vad vi har i dag.
Den europeiska marknaden för ekologisk mat
växer med drygt 20 % varje år. Det är en ökning
jämförbar med den som den heta datamarknaden
visar upp. Detta är en framtidsbransch som vi kan
vara världsledande på om vi satsar fullt ut.
Detta var tre områden jag ville lyfta fram. De krä-
ver en utökad forskning för att vi ska kunna fatta bra
politiska beslut och leva upp till de mål vi har för
svenskt jordbruk.
Jag yrkar bifall till vår reservation, nr 3 under
mom. 11, och i övriga moment yrkar jag bifall till
utskottets hemställan.