Herr talman! Barbro Westerholm är väldigt klok och kan mycket, och vi känner stor respekt för henne.
Jag tycker att Barbro Westerholm talar väl om patientens ställning. Det är bara det att jag undrar hur hon resonerar, för hon nämner precis det som patientlagen innefattar, bland annat rätt till second opinion, rätt till bra information och rätt till delaktighet i sin egen vård.
Jag hör däremot inte hur den här lagen skulle skärpas för att få större genomslag. Jag tycker att det låter som om Barbro Westerholm håller med mig i mitt resonemang om att det är vården och vårdens förutsättningar som måste förändras genom strukturreformer för att vi ska kunna få bättre tid i patientmötet, fler specialister i primärvården och mer it-lösningar, för det är ju det som behövs, och då behöver vi också få till en lagstiftning som inte krockar med datalagen.
Det är ju det som saknas. Det är egentligen inte tekniken som saknas för att införa de här it-lösningarna, utan det är lagstiftning och standardiseringar av begreppsapparaten för att vi ska kunna genomföra detta.
För att kunna vända den här skutan i Sandhamnsgattet undrar jag därför om det ändå inte är i vårdens strukturer som vi skulle behöva hitta överenskommelser för att kunna göra förändringar för att förverkliga det här med att sätta patienten i fokus och göra patientens ställning starkare?