Fru talman! Göte Jonsson har frågat statsrådet
Lars-Erik Lövdén vilka åtgärder han ämnar vidta för
att det skall bli lättare att erhålla F-skattsedel. Arbetet
inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall
svara på interpellationen.
Såväl Margareta Andersson som Ola Karlsson har
i år i två olika interpellationer kommit in på samma
frågeställning. Därför sammanfattar jag nu bara vad
som sagts tidigare.
Systemet med F-skattsedlar infördes fr.o.m. den 1
april 1993 (prop. 1991/92:112). I regelsystemet finns
- för dem som vill kombinera en deltidsanställning
med företagande - en särskild bestämmelse som ger
skattemyndigheten möjlighet att utfärda en F-
skattsedel under villkor att den åberopas endast i
personens näringsverksamhet.
Det nya systemet innebar att det blev väsentligt
enklare för den som bedrev eller avsåg att bedriva
näringsverksamhet att få en F-skattsedel än det hade
varit att få en B-skattsedel i det gamla systemet.
Reglerna för tilldelning av F-skattsedel har däref-
ter ändrats (prop. 1997/98:33) så att det blivit ännu
lättare att få en sådan skattsedel.
De nya reglerna, som trädde i kraft den 1 januari
1998, innebär att alla som ansöker om en F-skattsedel
skall få det om det inte finns skälig anledning att anta
att sökanden varken bedriver näringsverksamhet eller
kommer att bedriva sådan verksamhet. Dock finns
vissa hinder, t.ex. om sökanden har skatteskulder eller
inte har fullgjort sin skyldighet att deklarera.
Det är ytterst få som nu får avslag på sin ansökan
om F-skattsedel. Antalet ansökningar under förra året
- som prövades mot de nya reglerna - var drygt 74
000. Antalet avslag på den grunden att näringsverk-
samhet inte ansågs bedrivas var 620, dvs. mindre än
1 %.
Några ytterligare åtgärder i denna riktning ser jag
för närvarande inte något behov av.
I sak gäller att man i ett system med F-skatt inte
kan undvara en möjlighet för skattemyndigheten att
avslå en ansökan om F-skatt när det finns goda skäl
att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller
kommer att bedrivas, eftersom systemet bygger på ett
direkt samband mellan F-skattsedel och näringsverk-
samhet.
När det gäller handläggningstiderna för utfärdan-
de av F-skattsedlar har det gjorts gällande att de är för
långa. Den kritiken har i vissa fall varit berättigad.
Numera har emellertid detta rättats till. Ansökningar
om F-skatt behandlas normalt inom kortare tid än två
veckor från inkomstdagen. Det innebär att ett F-
skattebevis normalt kan sändas ut inom två veckor
från det att ansökan kom in, och i många fall inom en
ännu kortare tid. I Stockholm är dock handläggnings-
tiden ca tre veckor men håller på att kortas.
Enligt de uppgifter som jag har fått om de aktuella
handläggningstiderna, och som jag redovisat, är de nu
sådana att jag inte anser mig behöva vidta några åt-
gärder.
Ett problem i sammanhanget är emellertid att den
som avser att bedriva näringsverksamhet genom en
juridisk person i många fall måste vänta mellan en
och två månader och ibland ännu längre innan den
juridiska personen har registrerats av Patent- och
registreringsverket.
För att råda bot på bl.a. detta problem och samti-
digt göra det enklare för dem som vill starta ett före-
tag har Patent- och registreringsverket samt Riks-
skatteverket på regeringens uppdrag undersökt möj-
ligheten till en förenklad företagsregistrering. Upp-
draget redovisades i en slutrapport i mars i år. De
förslag som redovisades håller verken nu på att ge-
nomföra.
Till detta kan läggas att Riksskatteverket nu gör
en översyn av utbildningen av handläggare i F-
skattefrågor för att åstadkomma en så snabb, korrekt
och enhetlig bedömning av ansökningar om F-
skattsedel som möjligt. I flera regioner har viss ut-
bildningsverksamhet också redan genomförts.