Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:136 om regional näringspolitik

Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s), 1998-02-12 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Kjell Ericsson har ställt åtta frågor

till mig med anknytning till regeringens regionala

näringspolitik.

Jag vill först erinra om att regeringen avser att un-

der våren lägga fram en proposition som kommer att

behandla frågor om den regionalt inriktade närings-

politiken. Beredningen av den propositionen pågår för

närvarande i Regeringskansliet. Det är därför för

tidigt att nu gå in i detalj på vilka olika åtgärder som

kan komma att föreslås. Regeringens ambition är att

regionerna skall få ett större inflytande än i dag när

det gäller hur de näringspolitiska insatserna skall

utformas i praktiken.

Kjell Ericsson tar först upp frågan om ökade insat-

ser för riskkapital, bl.a. medel till ALMI:s finansie-

ringsverksamhet och s.k. lokala börser.

Av ALMI:s kapital för utlåning på ca 4 miljarder

kronor är redan ca 3 miljarder kronor utlånade till

olika kategorier av små och medelstora företag. Som

jag sade här i kammaren den 21 januari anser jag att

ALMI aktivt bör använda sina möjligheter att teckna

garantier för banklån, förutsatt att efterfrågan finns

bland småföretagen. Det innebär i så fall att ytterliga-

re ca 4 miljarder kronor på sikt kan komma att tillfö-

ras småföretagssektorn i form av lån med hög risk.

Jag håller med Kjell Ericsson om behovet av mö-

tesplatser där tillväxtföretag kan möta privata och

institutionella investerare. NUTEK har nyligen på

regeringens uppdrag bl.a. kartlagt sådana mark-

nadsaktörer som medverkat vid handel med småföre-

tagsaktier. NUTEK anser inte att det finns behov av

lokala börser utan att handeln med aktier bör bedrivas

på nationell nivå och med stor spridning och omfatt-

ning vid auktoriserade marknadsplatser. Dessa aktörer

kan också komma att bedriva viss regional verksam-

het. NUTEK avser att lämna stöd till några sådan

aktörer för att bl.a. minska småföretagens avgifter.

För det andra tar Kjell Ericsson upp frågan om

teknikbrostiftelserna i större omfattning kan vara med

och finansiera utvecklingsprojekt vid de små och

medelstora högskolorna. Dessa stiftelser fattar sina

beslut självständigt, och regeringen kan inte styra

verksamheten. Det finns dock inga formella hinder för

att stiftelserna går utanför de orter där de är lokalise-

rade. Jag finner det tvärtom naturligt att så sker, efter-

som verksamheten till väsentlig del skall vara fokuse-

rad på kompetensområden och inte avgränsas geogra-

fiskt.

I sin tredje fråga efterlyser Kjell Ericsson fler

satsningar av Industrifonden för att förstärka regiona-

la riskkapitalbolag. Industrifonden äger i dag helt

eller delvis Malmöhus Invest AB, Bergslagsinvest

AB, Arbustum AB i Arboga och Emano AB i Norr-

land. Jag ser positivt på att Industrifonden gör fortsat-

ta insatser för att säkra tillgången på riskkapital i olika

regioner. Fonden avser att göra fler direkta investe-

ringar i småföretag och kanske bli delägare i fler

riskkapitalbolag. Det är dock fonden själv som be-

stämmer takten och omfattningen när det gäller nya

sådana satsningar. Låt mig också erinra om att den

sjätte AP-fonden har investerat i riskkapitalbolag i

bl.a. Jämtlands och Kalmar län.

För det fjärde undrar Kjell Ericsson om regeringen

är beredd att medverka till ytterligare kompetenshöj-

ningar för att tillgodose de individuella företagens

behov. Inom arbetsmarknads-, utbildnings- och nä-

ringspolitiken pågår verksamheter som syftar till att

höja kompetensen hos bl.a. företagare och anställda.

De kan i många fall specialanpassas till företagens

och regionernas behov. Projektet kunskapslyftet syftar

till vidareutbildning av en bred krets vuxna människor

som med bättre kompetens kan medverka till ökad

tillväxt och lägre arbetslöshet.

Kjell Ericssons femte fråga avser möjligheten att

förmedla kunskaper från de regional högskolorna till

skilda orter i länen, exempelvis genom att skapa nya

kontaktpunkter och nätverk. Jag anser att man i första

hand bör bygga på befintliga organisationer och

strukturer. Det är fullt möjligt för t.ex. de regionala

ALMI-bolagen att förmedla forskningsrön och kun-

skaper till flera orter i de olika länen. Det är vidare

önskvärt att människor ute i landet i betydligt större

utsträckning skall kunna studera på distans vid hög-

skolorna. De tekniska möjligheterna för sådan s.k.

interaktiv distansundervisning bör ha förbättrats i takt

med den allmänna tekniska standardhöjningen. Det är

rimligt att högskolor och andra organisationer i regio-

nerna själva tar initiativ till en sådan utveckling.

För det sjätte har Kjell Ericsson frågat om antalet

industriella utvecklingscentrum kan komma att utök-

as. Regeringen har lagt fast riktlinjer för stöd till en

viss typ av sådana utvecklingscentrum och anvisat

medel för statlig finansiering av vissa funktioner hos

dessa centrum som har bildats på lokalt och regionalt

initiativ. Verksamheten utgör exempel på en god

samverkan mellan näringspolitiska organ på lokal,

regional och central nivå. Jag ser positivt på att in-

dustriella utvecklingscentrum av liknande typ bildas

även på andra platser i landet, kanske även med en

annan inriktning än verkstadsindustri. Frågan om

staten kan medverka vid finansiering av fler centrum

hänger samman med bl.a. det framtida statsfinansiella

läget. Det är naturligt att de olika utvecklingscentru-

men samverkar med ALMI-bolagen, som också har

möjlighet att gå in som delägare i verksamheten.

För det sjunde påpekar Kjell Ericsson att kompli-

cerade regelverk ofta hindrar småföretagen att finna

bra lösningar på sina problem. Han föreslår att rege-

ringen bedriver försök med friare beslutsformer inom

några områden. Regeringens småföretagardelegation

har i uppgift att föreslå bl.a. administrativa förenk-

lingar för företagen. Delegationen lämnade i decem-

ber en rad förslag som nu bereds i Regeringskansliet.

Som jag nyss nämnde avser regeringen att i proposi-

tionen om regional näringspolitik lägga fram vissa

förslag om ökat inflytande för regionerna när det

gäller utformningen av näringspolitiska insatser.

Kjell Ericsson påpekar slutligen vikten av resur-

stillskott för infrastrukturella åtgärder, inte minst i

regioner som har drabbats av befolkningsminskning.

Jag håller med om att sådana investeringar behöver

utökas i många län.

Debatten

Hämtad sida: 9

9 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Näringsminister ANDERS SUNDSTRÖM (s): Svar på interpellation 1997/98:136 om regional näringspolitik (1998-02-12) — PRESS0