Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag
som nybliven ledamot i konstitutionsutskottet finner
det både spännande och nästan lite högtidligt att få
ägna mig åt den traditionstyngda och viktiga gransk-
ningsuppgift som konstitutionsutskottet har. Det är
min förhoppning att granskningsarbetet skall kunna
leda till att vi får en bra regeringsverksamhet, en bra
förvaltningsverksamhet, men också insikt och insyn i
de här viktiga avsnitten.
Det betänkande som konstitutionsutskottet pre-
senterar i dag är enigt i formell mening. Moderata
samlingspartiet har avgett ett särskilt yttrande kring
jävsfrågan och jag skall senare återkomma till den.
Det är andra gången som konstitutionsutskottet
runt årsskiftet presenterar ett granskningsbetänkande
med administrativ inriktning. Förra gången var det
vid förra årsskiftet och i år är det någon månad in på
det nya året. Senare i vår kommer utskottet att för
riksdagen också presentera det granskningsbetänkan-
de som mer baserar sig på anmälningar. Tiden för att
få sin anmälan behandlad innevarande vår gick fak-
tiskt ut i går.
Även om betänkandet är enigt ryms många viktiga
frågor i det. Det är väl värt att ägna uppmärksamhet
åt vad som finns redovisat både i utskottets egna
skrivningar och i de bilagor som är redovisade som
svar på frågor som utskottet har ställt till Regerings-
kansliet i skilda sammanhang.
Herr talman! Jag vill säga att utskottet i det här
betänkandet har ägnat frågan om Regeringskansliet
som myndighet ganska stor uppmärksamhet. Det är
en fortsättning på ett tidigare granskningsarbete. Man
kan också konstatera att omorganisationen av rege-
ringen till en myndighet har pågått under en tid men
att det är för tidigt att dra slutsatser av det. Men uti-
från utskottets utgångspunkt är det viktigt att granska
hur Regeringskansliet är organiserat och hur det ar-
betar. Oberoende av vilken politisk inriktning rege-
ringen har är det viktigt för Sverige och riksdagen att
man har ett väl fungerande regeringsarbete och ett väl
fungerande regeringskansli.
Utskottet har också ägnat stor uppmärksamhet åt
organisationsfrågorna kring handläggningen av EU-
frågorna. EU-frågor är ju någonting som av naturliga
skäl har kommit att prägla riksdagens och regeringens
politiska arbete i stor utsträckning. Det är naturligtvis
också viktigt att regeringen, som i första hand före-
träder Sverige i EU-sammanhang, har en organisation
som innebär att man kan ta till vara Sveriges intressen
och har möjligheter att påverka beslutsprocess och
annat inom EU. Det finns en redogörelse i betänkan-
det för hur det nu är organiserat, och man kan där
konstatera att organisationen, effektiviteten och funk-
tionen har förbättrats allteftersom. Men det finns
säkert utrymme för ytterligare förbättringar.
Utskottet har också diskuterat att man skulle för-
söka följa ett ärende från starten, alltså nästan från
den informella starten, och sedan se hur det hanteras
genom de olika beslutslinjerna. Jag hoppas att vi skall
få utrymme och resurser för att göra det.
Utskottet har också tittat närmare på behandlingen
av riksdagens skrivelser till regeringen och på vilket
sätt de har följts upp. En ny företeelse för i år är att
utskottet också har begärt in och fått kommentarer till
hur regeringen har hanterat skrivelser från JO. Det
var en inriktning på granskningen som kom upp vid
ett tidigare tillfälle i utskottet. Där kan konstateras att
de beslut som JO har fattat och de skrivelser man har
lämnat in på olika sätt har föranlett åtgärder i propo-
sitioner och på annat sätt från regeringens sida. Detta
är ju en viktig bit av kontrollmakten. Via JO har den
enskilde medborgaren möjligheter att framföra sina
synpunkter eller klagomål och få dem behandlade på
ett korrekt sätt.
En annan fråga som utskottet också har behandlat
är regleringsbreven, alltså hur regeringen har omsatt
riksdagens beslut och intentioner i förhållande till de
myndigheter och olika organ till vilka man utfärdar
regleringsbrev.
Vidare har utskottet tittat närmare på protokollen
när det gäller förvaltningsfrågor och ägnat uppmärk-
samhet åt bl.a. permutationsärendena.
Herr talman! Jag tänkte naturligtvis också säga
någonting om jävsfrågan, som Jerry Martinger utifrån
det särskilda yttrandet uppehöll sig vid under ganska
lång tid. Det är inte min avsikt, och inte utskottets
heller, att diskutera huruvida det är bra att staten äger
företag eller ej. Den principiella frågan hör måhända
hemma i något annat sammanhang. Men jag kan inte
underlåta att säga att det faktiskt inte är på det sättet
att företag som staten äger försörjs med pengar och
kapital och får fortsätta hur som helst.
I betänkandet på s. 13 står det följande om rikt-
linjerna för statens företagsägande: "Riktlinjerna
innebär i korthet att kommersiella och fullt konkur-
rensutsatta företag skall förvaltas med krav på effek-
tivitet, avkastning på det kapital företaget represente-
rar och strukturanpassning. Den som förvaltar skall
med utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål aktivt
följa företagens utveckling och vidta de åtgärder som
behövs för att företagen skall uppfylla ovannämnda
krav."
Det är med hänsyn till den orättvisa beskrivning
som Jerry Martinger framförde i sammanhanget an-
geläget att få detta till protokollet.
Jävsfrågan är en intressant och viktig fråga. Ut-
skottet har diskuterat frågan ganska ingående. Ut-
skottet har kommit fram till att frågan inte skall lösas
på det sätt som Moderata samlingspartiet förordar i
sitt yttrande, nämligen att göra sig av med alla statliga
företag - då behöver man inte dras med jävsfrågan.
Min utgångspunkt är att det inte går att resonera på
det doktrinära sättet. Staten kommer på olika sätt att
äga företag. Med utgångspunkt i mina och många
andras politiska värderingar finns det ingen anledning
att sälja ut Telia eller förlora majoritetsinflytandet i
Telia. Vattenfall är ytterligare ett företag där staten
har all anledning att vara ägare.
Men det är naturligtvis viktigt att utöva ägarskapet
på ett korrekt sätt. Tjänstemän i Regeringskansliet, i
departementen, skall ha möjligheter att med utgångs-
punkt i deras kompetens delta i förvaltandet av före-
tagen, dvs. inneha styrelseuppdrag, men skall också
kunna återkoppla de erfarenheterna in i Regerings-
kansliet. Samtidigt måste man naturligtvis vara upp-
märksam på jävsfrågan i fråga om myndighetsutöv-
andet. Det gäller att se till att man inte hamnar i jävs-
situationer.
Frågan har inte uppstått i dag. Det finns inom Re-
geringskansliet regler med tanke på jävsförhållanden.
En tjänsteman som är styrelseledamot i ett företag
skall undvika att samtidigt delta i beredningen av ett
sådant ärende - särskilt myndighetsutövning.
Utskottet anser att det finns anledning att ytterli-
gare se över frågorna så att det blir en korrekt avväg-
ning, dvs. att undvika jävsförhållanden i fråga om
myndighetsutövning men samtidigt kunna ta till vara
kunskaper och insikter i statens förvaltande av företa-
gen.
Herr talman! Dagens betänkande är en anmälan
till kammaren. Jag hoppas att kammaren accepterar
denna anmälan - om det finns en formell grund att
yrka på det sättet.