Fru talman! Sverige är på många sätt ett helt fantastiskt land. Det gäller de flesta områden, också vården. Våra medicinska resultat är i världsklass. Och om du blir akut sjuk är du som svensk i ett av världens tryggaste länder.
Fru talman! Vi kämpar dock med en rad problem som på olika sätt hänger ihop. Vi var redan före pandemin ett av de tre länder i Europa som hade längst vårdköer. Det är vi fortfarande. Det innebär att människor som är i behov av vård får vänta länge, alldeles orimligt länge, på att få hjälp. Detta kan leda till att det tar problematiskt eller rent av farligt lång tid att få en diagnos och i värsta fall till gravt förvärrad sjukdom. Det innebär ett ökat mänskligt lidande, som naturligtvis är det mest allvarliga, men också ökade kostnader för mer avancerad vård och för vårdtid.
Vi är också ett av de länder där mest skattepengar går till sjukvården. Så här i valtider är man ju lite orolig att den enda lösningen framåt ska bli att tillsätta mer resurser. Då tror jag att vi är farligt ute. Vi behöver också, liksom kollegan Dag Larsson, lyfta fram att vi ska titta på hur många läkare och hur många sjuksköterskor vi har och hur mycket tid vår vårdpersonal tillbringar med patienterna. Gör man rätt saker? Kan vi som politiker göra mer, bland annat när det gäller att kapa administration?
Fru talman! Moderaterna sätter alltid patienternas bästa först. Vi vill att Sverige ska ha en hälso- och sjukvård och omsorg som är av hög kvalitet och som är tillgänglig när man behöver den. Vi vill att vården och omsorgen ska präglas av mångfald och valfrihet liksom av utvecklings- och förändringskraft och nytänkande.
Det bara är så att Sverige i ett första steg måste få bukt med de långa köerna, den låga tillgängligheten och de omfattande regionala skillnaderna. Det gäller också inom primärvården. Primärvården och den framtida goda och nära vården är naturligtvis helt central när det gäller detta. Sjukvården har förändrats på så många positiva sätt.
Många diagnoser leder inte längre till döden. Många människor lever med kroniska sjukdomar, och det kräver att man får en vård nära sig själv och inte behöver åka till sjukhusen i samma utsträckning. Det ställer också krav på större tillgänglighet. Vår nära vård behöver vara öppen längre. Den kan inte stänga klockan 16 eller klockan 17 på eftermiddagarna. Vi ska inte heller ha våra gamla, sjuka och sköra på akutmottagningarna på grund av att den medicinska kompetensen inte finns nära dem.
För oss moderater är det naturligtvis viktigt att patienten ska kunna välja. Patienten ska kunna välja olika utförare av vård inom primärvården beroende på vilka behov och vilken situation man har. Svensk hälso- och sjukvård behöver utvecklas i riktning mot ökad tillgänglighet i den nära vården och i primärvården och mot mer systematiska, förebyggande och långsiktiga hälsofrämjande insatser. Ska vi klara framtidens utmaning är det helt avgörande att vi jobbar hälsofrämjande och förebyggande i betydligt större utsträckning. Där behöver primärvården spela en stor roll.
Därtill behöver vården utvecklas från en splittrad vård och omsorg av de mest sjuka och sköra till en sammanhållen och samordnad vård med mer kontinuitet i vårdkontakterna.
För att vården ska bli mer tillgänglig och effektiv, med korta väntetider, krävs det till exempel att så många som möjligt kan använda lättillgängliga digitala tjänster inom hela vårdkedjan och på alla vårdnivåer, oavsett vårdgivare och oavsett huvudman.
Fru talman! Patientens rätt att välja vård ska stärkas och vidgas. Den ska inte minska. Patienten ska få stöd och hjälp med att få sin vård i tid och att hitta relevant information om kvalitet, väntetider och utbud av vårdgivare. Patienten ska äga sina egna patientdata. Det är grunden i vårt förslag om att långsiktig förbättra möjligheterna att använda digitaliseringen som ett verktyg för att effektivisera hälso- och sjukvården, inte minst primärvården.
Att ge vård och stöd till de patienter som har kroniska sjukdomar blir en mer och mer komplex verksamhet. Den blir också viktigare och viktigare. Så är det eftersom personer med kroniska sjukdomar behöver vård från många olika verksamheter. Det kan till exempel handla om att man behöver vård och stöd av läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, fysioterapeuter och ortopeder. Vården behöver samtidigt mer och mer stödja patienternas egenvård.
Fru talman! Är man lite elak - det ska man egentligen inte vara - skulle man kunna säga: Sällan har så många väntat på så mycket och fått så lite. Regeringens primärvårdsproposition bidde tyvärr lite av en tumme. Vi går förvisso åt rätt håll i flera delar, men det är många som hade hoppats på och förväntat sig mer från regeringen. Förväntningarna var jättestora.
Vi moderater ser positivt på listning och listningstjänsten, men förslagets konstruktion gör att resultatet är mycket osäkert. Framför allt är det djupt oroande att regeringen vill begränsa patienternas möjligheter att välja olika utförare av vård beroende på om de i första hand behöver exempelvis digital kronikervård eller om de behöver genomföra ett fysiskt besök hos sin listade läkarkontakt.
Låt oss vara ärliga! Detta är inte första gången som Socialdemokraterna visar att patienternas valfrihet inte är högt prioriterad. Läser man den ursprungliga texten i propositionen - utskottet har nu gjort ett välbehövligt förtydligande - känns det som ett nytt försök att minska mångfalden inom vård och omsorg och kraftigt försvåra patienternas möjligheter att välja vårdgivare och utförare beroende på tillgänglighet, situation och behov.
Jag vill påminna om den förra propositionen på detta tema, 2014/15:15, Upphävande av kravet på vårdvalssystem i primärvården . Där föreslog man faktiskt konkret att vårdvalet skulle bli frivilligt för regionerna, det vill säga de dåvarande landstingen.
Vi moderater hade velat göra som riksdagen har gjort i många andra fall med regeringens ofärdiga och halvdana förslag. Vi hade velat skicka tillbaka det för att de skulle göra om och göra rätt. Vi såg klara orosmoln när det gäller patientens framtida valfrihet. Detta fick vi inte stöd för, och det beklagar vi.
Vi är dock resultatinriktade, och i vårt fokus finns i första hand patienterna. Just för att säkerställa deras rättigheter och valfrihet är jag glad att vi hittade en kompromiss i socialutskottet. Den fick från vår sida betraktas som det näst bästa. Utskottet föreslår att ett förtydligande tillägg görs i hälso- och sjukvårdslagen om att listning inte påverkar den enskildes möjligheter att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.
Därtill vill jag peka på de två viktiga tillkännagivandena, som gäller en del av det som vi moderater anser saknas i propositionen. Det handlar om nationella principer för ersättningssystem och ersättningssystem för just digital vård. Digital vård är här för att stanna, vill jag säga. Den bristande tillgängligheten i inte minst primärvården har skyndat på den utvecklingen. Det har bland annat lett till digital kronikervård, som nu börjar leverera bra medicinsk kvalitet inom flera områden. Och patienterna, vårt fokus, är nöjda.
Fru talman! Vi tar ett första steg på vägen. Det är gott så, men mycket saknas. Även om vi nu har bidragit till kompromissen om förtydligandet av patientens valfrihet får vi vara ärliga och säga att vi hyser en viss oro för detta - har det varit tillräckligt? Vidare är vi oroliga över hur den viktiga digitala vården, som patienterna vill ha, kan komma att hanteras.
Men vi är, som jag sa, resultatinriktade. Även om jag skulle önska trycka särskilt på reservation 1 om avslag på propositionen vill jag yrka bifall till reservation 11, som pekar på möjligheten att lista sig. Det handlar om fast läkare eller vårdkontakt och samordning i vårdteam. Det är något som vi anser borde ha funnits med i denna proposition.
(Applåder)