Herr talman! I det här betänkandet behandlas tre
yrkanden i en kd-motion. Det handlar om huvudman-
naskapet för småviltsjakten inom renbetesområdet,
renbeteskommissionen och en gränsöverskridande
renskötsel vid gränsen mellan Sverige och Norge samt
om att bredda och utveckla de samiska näringarna.
Eftersom vi inte har någon ordinarie ledamot i jord-
bruksutskottet skall jag kort beröra våra tankar i mo-
tionen.
Först vill jag ta upp det som rör småviltsjakten.
Syftet med Sametinget var just att förbättra samernas
möjligheter som minoritet och ursprungsbefolkning
att vidareutveckla och hålla sin kultur levande, kunna
ta initiativ till verksamheter och åtgärder som främjar
en levande samisk kultur i vid bemärkelse. Vid beslut
om att inrätta tinget betonades också att Sametingets
status successivt skulle stärkas genom att kompetens
och befogenheter gradvis skulle utökas. Vi tycker att
ett exempel på det skulle småviltsjakten kunna vara.
Administrationen och skötseln skulle kunna överflyt-
tas från länsstyrelserna till Sametinget eller möjligen
till annan samisk huvudman som Sametinget får be-
sluta om.
Vi är positiva till vad utskottet säger i betänkan-
det. Vi känner till att en utredning har tillsatts där man
uppdrar åt Sametinget att tillsammans med berörda
intressenter komma med ett förslag till hur den fram-
tida utformningen skulle kunna se ut. Där ser vi möj-
ligen ett förslag till beslut senast den 1 april.
Så till renbeteskonventionen. Den svensk-norska
renbeteskonventionen, som löper ut den 30 april
2002, handlar om en gemensam samisk gränsöver-
skridande renskötsel. Vi betonar i motionen att kon-
ventionsförhandlingarna måste ha sin utgångspunkt i
att genom gränsöverskridande lokalt markutnyttjande
skapa förutsättningar för en ekologiskt, ekonomiskt
och kulturellt bärkraftig rennäring. Förutsättningarna
för lokala lösningar för markutnyttjande måste noga
undersökas och överenskommelser mellan betesdist-
rikt och samebyar stimuleras.
Vidare säger vi att en helhetssyn på området inne-
bär bl.a. att nyttjandet av renbetesmarkerna längs hela
den svensk-norska gränsen måste ingå i kommissio-
nens mandat. Betesområdenas lämplighet för olika
säsonger, särskilt inom de sydliga områdena längs
gränsen i Jämtlands och Dalarnas län, måste kunna
studeras av kommissionen och förslag därvid presen-
teras. I förhandlingarna måste särskilt uppmärksam-
mas att kommande användning av säsongsbetena inte
felaktigt medför förslitning av betesresurserna, något
som vi känner till förekommer i Härjedalen.
När det gäller det samiska näringslivet har riksda-
gen beslutat om en översyn av stödet till rennäringen,
vad gäller administration, lagstiftning och samisk
kultur efter det att Riksdagens revisorer lämnat en
rapport i dessa frågor. Det är viktigt att denna översyn
innebär ett stärkande av de samiska organisationernas
möjligheter att ta större eget ansvar med aktivt stöd av
riksdag och regering. Ett helhetsgrepp över hela fältet
är självklart önskvärt för att stärka den samiska identi-
teten. Målsättningen med detta arbete måste vara att
stärka förutsättningarna för den samiska näringsut-
vecklingen med ett ökat självbestämmande och en
förändring av reglerna för samebyns kompetensområ-
de och villkoren för medlemskap i sameby. En refor-
mering av nuvarande system måste innebära att sa-
merna själva skall få ta ansvaret för sina angelägenhe-
ter med samebyn i centrum.
Herr talman! Utskottet har besvarat våra yrkanden
med att hänvisa till de aktuella utredningar som är på
gång. Det gäller renbeteskonventionen, som redan är
utsedd. Det gäller också den kommitté som är tillsatt
för att titta på frågan efter Riksdagens revisorers syn-
punkter samt uppdraget till Sametinget att komma
med ett förslag på hur en framtida hantering av små-
viltsjakten i fjällen skulle kunna se ut.
I och med detta anser utskottet att våra tre yrkan-
den delvis är tillgodosedda, vilket jag också natur-
ligtvis kan instämma i. De har hanterats på ett positivt
sätt. Det är fortsättningen av det hela som blir intres-
sant. Jag har inte för avsikt att här göra något ytterli-
gare yrkande, utan hoppas att de utredningar som nu
pågår skall skapa goda förutsättningar för en positiv
utveckling av det samiska näringslivet och hela den
samiska kulturen. Jag hoppas att de även skall resulte-
ra i att Sametinget får ökad status med ökade befo-
genheter så att den samiska befolkningen äntligen
erkänns fullt ut, och själv kan fatta beslut om sin egen
kultur och sin egen framtid.
Det handlar således om att riksdag och regering i
bästa fall kan komma att återupprätta sitt skamfilade
förtroende hos samerna. Herr talman! Det är både min
och kristdemokraternas förhoppning att framtiden
skall se ut så.