STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Jag vill börja med att tydliggöra att detta är en väldigt delikat fråga som har påverkat många människor. När den här exporten genomfördes klassificerades inte våtverksslam som farligt avfall. Det krävdes därför inget exporttillstånd från svenska myndigheter - Naturvårdsverket i det här fallet. Därtill fanns det heller inga specifika rekommendationer från OECD som var tillämpliga vid den här tidpunkten, tidigt 80-tal, eftersom de rekommendationer som då fanns endast gällde farligt avfall. Jag håller därför inte med om påståendet att Sverige är skyldigt att åtgärda situationen.
Regeringen har tillbakavisat krav på att Sverige ska vidta åtgärder som rör det här våtverksslammet. Det har gått väldigt lång tid sedan detta inträffade, och frågan har varit föremål för domstolsprövning både i Sverige och i Chile. Det är naturligtvis en otroligt olycklig situation med fruktansvärda effekter för både människa och miljö, men frågan är mycket komplex.
Juridiskt är det i nuläget inte möjligt för Sverige att gå in och agera i denna fråga, eftersom våtverksslammet sedan 1984 finns i just Chile. Oavsett de juridiska aspekterna är det inte heller säkert att det skulle vara lämpligt miljömässigt att gräva upp de här massorna och transportera dem för hantering i Sverige. Det skulle i så fall behöva göras någon form av teknisk utredning av hur slammet bäst bör hanteras för att minimera riskerna för spridning av farliga ämnen.
Det är också väldigt viktigt att beakta att det tyvärr finns många exempel på att avfall från OECD-länder hamnat i utvecklingsländer. Det är väldigt beklagligt att frågan om sanering inte har kunnat lösas, men det är inte regeringens ansvar. Vi är däremot alltid öppna för dialog och samarbete i andra miljöfrågor med Chile, precis som med andra länder. Sverige undertecknade till exempel 2016 ett bilateralt avtal om en hållbar gruvnäring, vilket löpte ut under 2021. Från svensk sida finns det ett intresse av att förnya detta.