Herr talman! Även jag vill naturligtvis ansluta mig till dem som gratulerar skatteutskottets ordförande Henrik von Sydow på födelsedagen.
Det är svårt att förstå att det skulle finnas bättre sätt att högtidlighålla denna högtidsdag än att få lyssna till denna debatt om det spännande ämnet beskattning av företag, kapital och fastigheter. Jag kan inte riktigt förstå det, särskilt som vi har fått höra en lång rad talare lägga ut texten om detta tidigare. Det kommer dessutom att förgyllas ytterligare av Karin Nilsson och Lars Gustafsson efter mig. Jag hoppas att kvällen kommer att fortsätta på ett lika bra sätt som den har börjat. Varmt grattis!
Därefter skulle jag vilja gå in något mer på det sakliga området i detta viktiga betänkande. Jag skulle vilja fråga: Var det bättre förr? Vad kan vi se har hänt under de senaste åren?
Jag tror att det riktigt vanliga människor upplever allra mest är att frågan om beskattning av deras boende är en i stort sett död fråga. Det som var en så enormt stor fråga i 2002 års valrörelse och 2006 års valrörelse var helt borta 2010. Det beror på att folk inte längre känner sig hotade att behöva flytta från hus och hem. Man kan alltid diskutera den exakta konstruktionen, men detta är det viktigaste på bostadsbeskattningens område.
Sedan har regeringen och vi i majoriteten gjort många andra saker. Vi har ganska kraftigt sänkt fastighetsskatten på hyresrätter - inte minst, herr talman, genom att 2007 års allmänna fastighetstaxering av hyresfastigheter fick genomslag. Det var en mycket stor sak där det fanns inräknat sedan tidigare att det skulle bli kraftiga höjningar av den dåvarande finansministern. Det kunde man se av beräkningarna.
Nu hör vi att företag och kapital ska beskattas hårdare. Det finns dock en väldig skillnad mellan ett parti och de övriga. Det är Vänsterpartiet som skiljer ut sig. Vänsterpartiet kommer inte att nöja sig förrän det sista företaget och den sista arbetsplatsen har flyttats från Sverige. Det är den reella betydelsen av att man vill höja bolagsbeskattningen till inte bara 28 procent, som den var tidigare, utan jag tror att det är ytterligare. Denna Karl XI-politik vi nu ser på Cypern har en företrädare också i vårt land, i Vänsterpartiet. Man vill genomföra engångbeskattningar, precis som man vill göra på Cypern, och jag tycker att det är helt åt skogen.
Om vi ser detta något mer politiskt kan vi konstatera att det senaste gemensamma socialdemokratiska, vänsterpartistiska och miljöpartistiska ekonomiska programmet kom ut den 31 augusti 2010. Då lade man fram ett gemensamt program, men i dag finns inte ens en tillstymmelse till ett gemensamt ekonomiskt program. Hur ska väljarna kunna ta ställning till vad man ska regera på om den olycka vore framme att Socialdemokraterna tänker sig att bilda regering med de två andra partierna? Det är för mig en gåta.
Jag ska gå in något mer på de olika reservationerna. Jag vill gärna säga att det finns en mening som är väldigt bra i en reservation, och det är inte oväntat Miljöpartiets första mening i deras första reservation. Där står det nämligen exakt så här: "Investeringar i näringslivet bestäms till mycket stor del på den globala marknaden." Så är det, och om vi vill ha bra företag och många arbetsplatser i Sverige måste vi anpassa oss till denna utveckling.
Jag tycker för min del att Socialdemokraterna i grund och botten har förstått detta genom att de vill sänka bolagsskatten något - 2 procent eller någonting sådant. Det är egentligen samma inriktning. Jag har full förståelse för detta. Man kan alltid diskutera den exakta utformningen av detta - om det ska vara 22 procent, 20 procent eller 23 procent och så vidare.
Däremot förstår jag inte Leif Jakobssons invändning att detta skulle dra med sig andra länder i det som kallas skatternas race to the bottom. Danskarna har väl samma rättighet att försvara sina företags existensberättigande i Danmark som vi har? Det är inte för aktieägarna ska få så himla mycket mer pengar. Det är inte det som är bevekelsegrunden för detta. Det finns bara en bevekelsegrund, och det är att företaget Ericsson inte ska flytta huvudkontor, forskning och allt annat utanför vårt land - att jobben och arbetsplatserna ska bli kvar i Sverige.
Jag välkomnar Socialdemokraternas inriktning att man vill ha företagen kvar i Sverige. Det tycker jag är bra. Jag skulle aldrig kunna sätta mitt huvud på att just den sänkning denna alliansregering har gjort är den rätta, men när det gäller inriktningen är det mycket viktigt att det är ett klart besked att man ska investera och lita på att svenska företag ska ha bra förutsättningar i vårt land.
Låt mig så gå vidare till en annan sak som är en avvägning, och det är kapitalvinster till delägare i fåmansföretag. Där vet vi att det också är en avvägning. Jacob Johnson tog upp detta, och ni har en reservation från Vänsterpartiet i denna fråga. Det är på samma sätt där, herr talman: Man kan inte exakt veta vad som är den exakt rätta avvägningen, om det inte förekommer missbruk och så vidare.
Vi är många som har suttit lång tid i skatteutskottet, och vi vet att just fåmansbolagsreglerna har ändrats många gånger för att täppa till hål och så vidare. Jag skulle nästan vilja säga att vi inte har sett den sista ändringen i detta, men det är viktigt att vi kan få många fåmansföretagare i vårt land. Den riktiga inriktningen var det Folkpartiet och Socialdemokraterna kom överens om 1990, nämligen att man skulle ha en rimlig beskattning mellan lönearbete och uttaget av kapital över tiden.
Carried interest har kommit. Det kan alltid diskuteras. Jag tycker för min del att vi inte heller på denna punkt har sett slutet. Men det är viktigt att de tolkningar som nu görs sker i domstol innan man går vidare med bestämda lagstiftningar. Vänsterpartiet vill att man ska gå före domstolarna. Det tycker jag verkar oklokt. Jag tror att det kommer att komma ytterligare förslag på området, men just nu ska man respektera den lagstiftning som har funnits och att detta prövas av domstol.
Jag går nu över till utttagsbeskattningen av vindkraftskooperativ. Här har vi en gemensam socialdemokratisk, vänsterpartistisk och miljöpartistisk reservation. Det har vi inte sett tidigare, såvitt jag känner till. Jag är konfunderad över Socialdemokraternas synsätt på detta. Uttagsbeskattning har varit ett av Socialdemokraternas viktigaste sätt att agera på när det gäller att vara jämlik. Det har förekommit redan från 1928 när Socialdemokraterna var med och införde detta.
Nu vill ni ha en annan ordning just bara för kooperativa vindkraftverk. Jag tycker att inte minst Centerpartiet och Karin Nilsson tidigare har anvisat detta: Vi ska se till att den del som är orimlig kan neutraliseras på andra sätt. Nu är ni inne på ett borttagande av uttagsbeskattningen. Jag tror att det är en viktig signal att man har kvar den men att man ser till att neutralisera verkningarna i den del som man kan göra detta i genom att diskutera begreppet marknadspris som tillämpning av uttagsbeskattningen.
Herr talman! Allra sist kommer jag till tonnagebeskattningen. Den har en lång historia. Jag ser det som det allra viktigaste att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ändrat åsikt i frågan, åtminstone sedan jag kom in i riksdagen. Fram till 2004 röstade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej till vartenda förslag om att vi skulle införa miljöbeskattning i det här landet.
Av denna anledning, herr talman, tog jag mig för att ställa en fråga till dåvarande finansministern Bosse Ringholm om hur han såg på detta. Frågan ställdes den 4 juni 2003 eller 2004. Jag fick då till svar från den socialdemokratiske finansministern att tonnageskatten är fullständigt verklighetsfrämmande för svenskt skattesystem.
Sedan ställde Claes-Göran Brandin, en tidigare socialdemokratisk ledamot från Göteborg, en annan fråga. Då var det helt annat ljud i skällan; då bytte Socialdemokraterna åsikt efter att i flera år ha röstat emot detta.
Ibland måste man vara ordningsman. Jag stöder den regering som vi har nu och som kan se till att vi får en ordentlig utredning så att vi kan bevara svenska rederier i Sverige. Jag tycker att det är det viktigaste - inte exakt hur det blir utformat.