Fru talman! Tack för påminnelsen! Den förra interpellationsdebatten vi hade handlade i stor utsträckning om att jag förklarade för Boriana Åberg just att jag som statsråd inte ska och heller inte bör uttala mig om hur myndigheter tillämpar lagen i enskilda fall när det gäller myndighetsutövning mot enskild.
Jag försöker bena ut Boriana Åbergs kritik, och jag ser då att Boriana Åberg kommer med en stor mängd påståenden. Det är påståenden om att yttrandefriheten är satt i fara och påståenden om att det skulle finnas ett syfte med innebörden att obekväm forskning inte skulle få utföras och att det på något sätt skulle genomföras med regelverket om etikprövning som täckmantel.
Jag vill påminna Boriana Åberg om att den forskningsetiska lagstiftningen och det regelverk som finns har till syfte att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet i forskningen men också att skydda forskningen på det sättet att vi alla ska kunna känna en tillit och en tilltro till de forskningsprojekt som görs, och som ibland och ganska ofta med nödvändighet, fru talman, innefattar att man behandlar alltifrån människor rent fysiskt till uppgifter i register och annat om människor.
Därför, och efter ett väldigt uppmärksammat rättsfall som är högst aktuellt i dessa dagar, infördes skärpningar av etikprövningslagen när det gäller både tillsyn och påföljder. Det infördes också ett centralt system för att hantera misstankar om oredlighet i forskning.
Fru talman! Det här är inte unikt för Sverige. I flera andra länder har ny reglering också kommit till stånd efter det att oegentligheter, felaktigheter och ibland till och med skandaler har uppmärksammats - skandaler som ibland har visat hur illa det kan gå när det forskningsetiska regelverket inte fungerar som tänkt och som visar hur viktig etikprövningen är för att skydda den enskilda människan och tilltron till forskningsverksamheteten.
Det finns ett brett politiskt stöd för att etikprövning inom forskning är viktig. Riksdagen stod enig bakom de förslag till skärpningar som lades fram, och den lagstiftning som nu gäller är inte jättegammal. Den trädde i kraft den 1 januari 2020, har jag för mig. Jag ska kontrollera den uppgiften så att jag inte säger fel i riksdagens talarstol.
Att den etikprövningen på något sätt skulle ha till syfte eller som något slags icke uttalad dold effekt att udden skulle vara riktad mot obekväm forskning är en uppgift som är helt gripen ur luften och som alla vi som är vana vid att arbeta med statligt anställda tjänstemän har väldigt svårt att känna igen oss i. Det finns ett tydligt regelverk inom vår regeringsform som handlar om att man ska tillämpa lagar och förordningar på det sätt som de är skrivna, en laglighetsprincip, och vi har en offentlighetsprincip som gör att man kan gå in och titta hur beslut kommer till. Vi har möjligheter att överklaga och anmäla. Det är möjligheter som i ganska stor utsträckning har tillämpats också när det gäller det nya regelverket.
Får jag på en punkt säga att jag håller med Boriana Åberg. Det är att vi verkligen noga måste följa detta så att en ökad byråkrati inte blir följden. Det här är alltid en svår balansgång, fru talman. Ska man ha någon form av rättssäkerhetskriterier brukar det följa byråkrati, men att den ska vara på en lagom nivå för de här reglerna håller jag med om, och jag har för avsikt att följa den här lagstiftningens tillämpning mycket noga.