Herr talman! Annika Qarlsson frågade varför vi har tagit bort möjligheten till praktik under asylprövningstiden. Jag tror egentligen inte att det är så svårt att förstå. Regeringen satsar på dem som har fått uppehållstillstånd och säger att asylprövningstiderna måste kortas. När man väl har fått uppehållstillstånd och är kommunplacerad ska man så snabbt som möjligt rustas för att komma ut på arbetsmarknaden. Där har vi en utmaning. Vi har många människor som har kommit till oss, och vi har många människor som står och väntar på att bli en del av samhället. De väntar på att få nyckeln till sin lägenhet och få möjlighet att starta sitt liv och komma ut i jobb.
Vi har begränsat med resurser för att se till att korta denna process. Då tycker jag att det är rimligt att de som har fått ett uppehållstillstånd också är de som får nyckeln till arbetsmarknaden i första hand. Det är de som har fått uppehållstillstånd och som ska starta sitt liv i Sverige som också har nyckeln till arbetsplatserna. Det är dessa människor som ska skaffa sig sin försörjning.
Däremot har denna regering, till skillnad från den regering som Annika Qarlssons parti var en del av, börjat ge människor möjlighet till undervisning i svenska och samhällskunskap från dag ett. Det tycker jag är en riktigt bra början. Det är en början som sedan skapar förutsättningar för människor att ganska snabbt, när de väl har fått sitt uppehållstillstånd, gå ut på arbetsmarknaden och få sin första praktik och starta sin väg för att få en försörjning genom ett arbete.
Jag tycker ändå att denna regering - till skillnad från den förra, som satsar på att rusta människor och förbereda dem på det liv som kommer när de har fått sitt besked, samtidigt som man trots den stora belastningen också gör allt för att korta handläggningstiderna - visar att man tar detta på allvar. Det är bättre att vi rustar människor med kunskaper om samhället och med kunskaper i svenska språket än att vi låter dem vara sysselsatta.