Fru talman! Först kan vi konstatera att det är många saker som ska finansieras i en statsbudget de kommande åren. Så sent som i dag har finansministern pekat på att behoven i den svenska välfärden de kommande sex sju åren är på nivån 90 miljarder. Det ska alltså läggas till de anslagsökningar som vi i Försvarsberedningen pekar på behövs för att finansiera den försvarsorganisation som vi ändå i något slags enighet i Försvarsberedningen föreslår.
Det här är naturligtvis en uppgift som man ska känna stor respekt för. Det är också klart att det är en uppgift som är någon aning mer allvarsam för partier som sitter i en regering än för partier som i varje fall just för ögonblicket befinner sig i opposition. Jag känner en stor ödmjukhet inför det. Min ambition är att vi ska klara båda delarna. Vi ska klara både välfärd och ett säkert svenskt försvar.
Fru talman! Hans Wallmark ställde också en fråga i sin första replik som jag inte hunnit svara på ännu. Det var när regeringen ska ge svar om kärnvapenförbudet. Som Hans Wallmark och alla här känner till har frågan om ett kärnvapenförbud utretts av en utredare. Utredningen har varit på remiss, och remissvaren bearbetas just nu i Regeringskansliet.
Tittar man på vad utredaren pekar ut som problem med att tillträda detta kärnvapenförbud ser man att det i stort sett är alla de saker som Sverige i sin röstförklaring pekade på som frågetecken när resolutionen antogs. Det här är allvarliga frågor som regeringen jobbar med. Det kommer att komma svar; jag kan tyvärr inte svara på exakt när.