Fru talman! Jag vill inleda med att helt kort yrka
bifall till lagutskottets förslag i betänkande nr 22 som
behandlar regeringens proposition om genomförande
av Europaparlamentets och rådets direktiv om möns-
terskydd. Jag kommer att enbart inrikta mitt anföran-
de på den del av betänkandet som berör den moderata
reservationen.
Under framarbetandet av direktivet har det visat
sig vara fråga om generella regler vad avser balansen
mellan mönsterrättsinnehavare och ersättningsdelar
inom bilmarknaden som det varit svårt att få en enhet
kring bland medlemsstaterna. Detta har föranlett den
europeiska unionen att anmoda medlemsstaterna att
behålla sina regler avseende synliga reservdelar så
som de i dag är. Medlemsstaterna kan dock förändra
lagstiftningen i en mer liberaliserande riktning.
När det gäller det sistnämnda menar vi från majo-
ritetens sida att en ambition uttalas från unionens sida
om att stödja en mer fri marknad vad avser även syn-
liga reservdelar på fordon.
I den moderata reservationen i betänkandet anges
två sakförhållanden: dels att reservanterna vill införa
en s.k. reparationsklausul som har till syfte att bevara
de nuvarande reglerna om vilka förutsättningar som
ska gälla för att mönsterskydd ska erhållas, dels att
reglerna ska tillse att möjligheterna att erhålla skydd i
femårsintervall bibehålls.
Fru talman! Vi från majoritetens sida inser värdet
av en väl fungerande konkurrens på reservdelsmark-
naden. Att ge valmöjligheter för konsumenten inne-
bär oftast lägre priser. Men det är också viktigt att
betona att det måste finnas en balans mellan en ska-
pares ekonomiska rättigheter till sitt mönster och
andras möjligheter att exploatera detta. Det är vi här i
riksdagen som måste sätta dessa gränser för den fria
marknaden. Mönsterskyddslagstiftningen är självklart
en av dessa rättsliga ramar.
Vad gäller detta med att inrätta en reparations-
klausul för synliga reservdelar är det mycket riktigt så
som reservanterna säger, nämligen att vissa länder
infört en sådan. Man måste dock vara klar över att
olikheterna mellan de olika medlemsstaterna i rätts-
tradition och utformning av lagstiftning på detta om-
råde är stora. Detta kan ha sin betydelse i valet av
lösning i denna fråga. Det bör i vilket fall som helst,
enligt mitt förmenande, tas under övervägande innan
man använder ett sådant argument för att förorda en
liknande lösning i vårt land.
Vidare pågår i Regeringskansliet en beredning av
hur skyddet för reservdelar ska utformas. Regeringen
aviserar i propositionen att en bedömning kommer att
göras i samband med att Formgivningsutredningens
betänkande behandlas. Att begära av regeringen att
redan nu ta ställning för ytterligare liberalisering av
reglerna för reservdelar torde vara tveksamt, inte
minst med tanke på de remissorgan som just nu fun-
derar över detta och ska avge synpunkter.
Som reservanterna mycket riktigt säger har kom-
missionen aviserat en analys av följderna av det här
direktivet, särskilt vad gäller sammansatta produkter
och beståndsdelar. Vi får säkert anledning att fram-
deles återkomma till frågan i samband med en kom-
mande proposition om en ny formgivningslag.
Fru talman! Vad gäller den andra delen av reser-
vationen måste jag medge att jag har lite svårt att
förstå vad reservanten är ute efter. Såvitt jag kan
förstå är det även fortsättningsvis möjligt att ansöka
om skyddsperioder om fem år i taget, dock längst i 15
år. Om en sökande vill ha en längre skyddsperiod är
det förknippat med en högre avgift. Sammantaget
innebär förslaget inga förändringar, då denna möjlig-
het funnits tidigare om än med den reservationen att
man fått söka skydd för tre femårsintervaller.
Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i
lagutskottets betänkande nr 22.
Jag vill också passa på att tacka mina utskotts-
kolleger för ett gott samarbete de gångna fyra åren, då
detta med största sannolikhet är sista gången jag står i
denna talarstol. Det har varit ett privilegium att få
representera det svenska folket i Sveriges riksdag,
något som kanske fler av Sveriges medborgare borde
få möjlighet till.