Herr talman! Naturligtvis kan Karin Svensson Smith redovisa ett antal åtgärder som gick åt rätt håll under den förra regeringens tid. Självklart är det så. Men faktum kvarstår, Karin Svensson Smith, nämligen att vid regeringsskiftet på hösten 2006 hade Sveriges land och Sveriges bilister den i särklass tyngsta, motorstarkaste och törstigaste bilparken. Och det var gott om bilar i vårt land. Det är väl ändå sådana fakta som måste vägas in och mätas? Sedan gjordes det naturligtvis en del saker.
När det gäller satsningar på järnväg satsade den här regeringen i sin första budget 1,2 miljarder kronor mer på infrastruktur. Det var kraftfulla satsningar på både väg- och järnvägssidan. Om Karin Svensson Smith inte litar på mitt ord kan hon lyssna på Europeiska järnvägsunionen som recenserade hur mycket som hade gjorts på just järnvägssidan under den tid som Karin Svensson Smith stöttade regeringen. Europeiska järnvägsunionen konstaterade att Sverige i princip var sämst i Europa på att underhålla och sköta det järnvägsnät som vi hade. Det fanns många yviga löften i infrastrukturpropositionen, men det var väldigt mycket luft i detta.
Faktum kvarstår att det var ett väldigt misskött både väg- och järnvägsnät som vi fick ta över vid regeringsskiftet 2006.
Pumplagen pratade Karin Svensson Smith om. Men det var så att redan när regeringen med stödpartier röstade igenom pumplagen var en väldig utveckling på gång med att etablera etanolstationer och biogas på västkusten. Det var alltså inte särskilt klokt att lagstadga om detta. Nu har det ju blivit ett slagträ i den debatt som förs om hur mackar på sina håll läggs ned för att man inte klarar det här.