Herr talman! Vi ska nu behandla socialutskottets betänkande om narkotika- och dopningsfrågor. Om det förra betänkandet angående alkoholfrågorna var tunt så är detta betänkande tunnare. Men även här ska inte människors engagemang underskattas. På detta område har det kommit in 31 motioner från allmänna motionstiden år 2011 och 2012.
Utskottet har valt att behandla 23 av de 31 motionerna förenklat då dessa i sak tar upp så kallade återkommande frågor som utskottet har behandlat tidigare under mandatperioden och med koppling till den kommande missbruksutredningen och då behandlas där.
Herr talman! Målet för det narkotikapolitiska arbetet är ett narkotikafritt samhälle med ett tydligt uppdrag att tillsammans med andra aktörer arbeta för ett samhälle fritt från narkotika.
På samma sätt är målsättningen med samhällets insatser mot dopning ett samhälle fritt från dopning, och även här är uppdraget att tillsammans med andra aktörer arbeta för ett samhälle fritt från dopning.
Regeringen har inom sin ANDT-strategi sagt att antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak ska successivt minska. Exempel på de prioriterade målen är att minska rekrytering till narkotika- och dopningsmissbruk (mål 3.1), en hälsofrämjande skola (mål 3.4) och ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet (mål 3.5).
Vi Socialdemokrater har givetvis ingenting att invända mot målen, men tyvärr ser vi en utveckling på området som fortfarande är oroväckande.
Den narkotikarelaterade dödligheten har mer än fördubblats sedan år 1994 skriver en av motionärerna, den socialdemokratiska riksdagsledamoten Hillevi Larsson, i motion 2012/13:So208, som bland annat behandlas i dagens betänkande.
Vidare tar motionären upp att vi har minst lika många tunga missbrukare som övriga Europa och en ökad dödlighet. Motionären pekar tydligt på den nollvision mot narkotika som vi har i dag, men det är dags att vi höjer ambitionsnivån inom narkotikapolitiken. Det behövs också en nollvision mot den narkotikarelaterade dödligheten, på samma sätt som vi har en nollvision mot dödsfall i trafiken. Jag delar fullt ut Hillevi Larssons syn på detta.
Utskottets majoritet besvarar i detta betänkande motionären med att riksdagen har antagit det övergripande målet för narkotika- och dopningspolitiken samt även antagit en samlad strategi för ANDT-politiken för perioden 2011-2015. Vidare har regeringen beslutat om åtgärdsprogram för ANDT-politiken för 2011 och 2012. Utskottet noterar att det långsiktiga målet inom strategin bland annat är att tillgången till narkotika ska minska och att antalet döda och skadade på grund av eget eller andras bruk av narkotika ska minska.
Det låter fint, men säg vad som händer på området i stället! Jag läser med stort intresse vad som komma skall. Men något direkt konkret ser jag inte. Nej, i stället skriver utskottets majoritet att man välkomnar regeringens arbete och åtgärdsprogram på ANDT-området. Utskottet noterar vidare statsrådet Maria Larssons redogörelse den 16 augusti 2012 om åtgärder för att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Med detta avstyrks motionerna.
Herr talman! Jag tycker att frågorna kring narkotika och dopning förtjänar mycket mer engagemang när vi faktiskt vet att den narkotikarelaterade dödligheten har mer än fördubblats sedan år 1994. För att vända utvecklingen antogs på den socialdemokratiska regeringens förslag en narkotikahandlingsplan 2002. Det förebyggande arbetet förstärktes, såväl lokalt som centralt. Informationskampanjer drogs i gång, kommuner och landsting tog fram egna handlingsplaner och ett stort antal lokala drogförebyggare anställdes för att samordna det förebyggande arbetet.
Det centrala arbetet kom att ledas av Mobilisering mot narkotika, som leddes av en särskild narkotikasamordnare. Utgångspunkten var att det behövs en stark nationell resurs för att driva det narkotikaförebyggande arbetet i en tid av ökad tillgång till narkotika för ungdomar. Det förstärkta förebyggande arbetet gav resultat, och andelen ungdomar som uppgav att de provat narkotika sjönk.
När den borgerliga regeringen tillträdde 2006 lade den ned Mobilisering mot narkotika. Vi socialdemokrater tycker att det var ett felaktigt vägval. Den tidigare specialiseringen ledde till ökad kraft i det förebyggande arbetet. Uppgifterna överfördes i stället till flera olika myndigheter, ett särskilt sekretariat bildades i Regeringskansliet och olika departementsarbetsgrupper inrättades där Socialdepartementet samordnar arbetet.
Vi anser att den arbetsmodell som befästes i den nyligen antagna nationella strategin för ANDT har lett till att arbetet blivit otydligt och tappat i fokus, tempo och kraft. Det saknas nationella initiativ och ett kraftfullt utåtriktat perspektiv i arbetet. Ett utåtriktat arbete, som Mobilisering mot narkotika bedrev, är viktigt för att få förankring och förståelse för narkotikans konsekvenser och ett stöd för ett narkotikafritt samhälle.
För att genomföra politiska åtgärder eller prioriteringar av resurser, exempelvis i polisens eller tillsynsmyndigheters arbete, som leder till minskat bruk och skador behövs en ökad samordning mellan olika politikområden eftersom många delar av den verksamma politiken ligger utanför Socialdepartementets område. Regeringens så kallade ANDT-råd omfattar till exempel inte handelsområdet och behöver större tyngd i regeringens departementssamordning för att kunna spela en pådrivande roll.
De så kallade nätdrogerna har fått stor uppmärksamhet i medierna. Det rapporteras om tragiska dödsfall hos helt vanliga ungdomar när de testar dessa nätdroger, som ofta är lagliga då de ännu inte hunnit narkotikaklassats. Vi socialdemokrater anser att beredskapen för en snabbare narkotikaklassning av nätdroger måste bli bättre. Jag är medveten om att vi för en tid sedan här i riksdagen öppnade upp för en snabbare process, men det verkar inte hjälpa fullt ut. Introduktionen av dessa droger på den svenska marknaden sker inte slumpmässigt, utan de olika substanserna är väl förberedda och syftet är just att hitta kryphål i reglementet.
Ett mer internationellt samarbete är ett måste, vilket den socialdemokratiska riksdagsledamoten Morgan Johansson med flera tar upp i motion 2012/13:Ju373. Den organiserade brottsligheten lever på att distribuera bland annat narkotika och dopningspreparat, alkohol och tobak. Narkotika är fortfarande den största illegala handelsvaran i världen. Enligt beräkningar från FN-organet UNODC värderas narkotikahandeln till 300 miljarder amerikanska dollar.
Utbudet av narkotika måste minska. Det krävs insatser av polis, tull, kustbevakning och kriminalvård. Brott som är relaterade till dessa produkter måste bekämpas både nationellt och internationellt. För att motverka smuggling av narkotika krävs att samverkan mellan myndigheterna fungerar på ett tillfredsställande sätt. Tullen måste ges goda möjligheter att kontrollera varor som förs över gränserna.
Sverige kan inte självt bekämpa denna typ av kriminalitet med internationella kopplingar. Internationellt samarbete är helt avgörande för en framgångsrik narkotikapolitik. Vi behöver därför samordna våra insatser inom EU och samarbetet med länder utanför, och inom ramen för FN måste det internationella samfundet arbeta mot produktion av och handel med narkotika.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservationerna 1, 2 och 4.