Fru talman! Ingrid Näslund ställer i en interpella-
tion flera frågor kring regeringens agerande för de
iranska judar som sitter anhållna misstänkta för spio-
neri i Iran.
Jag delar Ingrid Näslunds åsikt att de gripna per-
sonerna inte får glömmas bort. I juni 1999 fick den
svenska regeringen kännedom om att ett antal iranska
medborgare gripits anklagade för spioneri. Samman-
lagt rör det sig om ett tjugotal personer som anhållits i
denna sak. Av dessa är tretton judar. Förundersökning
pågår i ärendet.
Som framgår av mina svar på de frågor som Tuve
Skånberg ställt under 1999 är Sverige och övriga EU-
länder oroade över de gripnas situation, såväl judars
som andra trosbekännares. Det är mycket allvarligt
om personer skulle anklagas för spioneri endast på
grund av att de tillhör en religiös minoritet.
Den iranska regeringen är också medveten om att
omvärlden noggrant följer ärendet med de spion-
misstänkta iranierna. Den iranska ambassadören kal-
lades till Utrikesdepartementet den 14 juni och Irans
chargé d'affaires den 23 augusti. Då framfördes den
oro som Sverige känner för de anhållnas situation,
och behovet av att den kommande rättegången måste
bli öppen och rättvis påtalades. Jag tog också upp
situationen för de iranska judarna med den iranske
utrikesministern vid mitt möte med honom under
FN:s generalförsamling.
Sverige har även agerat genom EU och FN. Den
27 juni framfördes en EU-demarsch i Teheran i detta
ärende, och inom EU diskuteras fallet grundligt mel-
lan medlemsländerna. Fallet med de tretton iranska
judarna togs också upp under det dialogmöte som
hölls mellan EU och Iran den 1 december 1999 i
Helsingfors. Det anförande som EU:s representant
höll i tredje utskottet i FN:s generalförsamling den
11 november 1999 om situationen för de mänskliga
rättigheterna i Iran betonade också EU:s och Sveriges
ståndpunkt att hela den grupp som misstänks för
spioneri, där de tretton iranska judarna ingår, ska
tillförsäkras en rättvis och öppen rättegång. Sverige
deltog också aktivt i de förberedelser som ledde fram
till den resolution som antogs under höstens general-
församling i FN. I resolutionen uttrycks i synnerhet
oro över de fortsatt grova kränkningarna av mänskli-
ga rättigheter i Iran.
Ingrid Näslund undrar också vad Sverige ämnar
att göra för att på nytt ta upp frågan med den iranska
regeringen. Det är svårt att erhålla bekräftad informa-
tion i fallet med de iranska medborgare som anklagats
för spioneri. Sverige fortsätter dock att bevaka frågan
bilateralt, i arbetet på arbetsgruppsnivå i EU och i FN
i samband med exempelvis FN:s kommission om de
mänskliga rättigheterna.
Ingrid Näslund har frågat vad regeringen avser
göra för att använda sitt inflytande i muslimska länder
för att förmå dessa att agera gentemot Iran i denna
rättsfråga.
Naturligtvis prövar Sverige vilka kanaler som re-
alistiskt kan bedömas ha möjlighet att bäst främja
mänskliga rättigheter i Iran. Vi har här funnit att
samtal med Iran, både bilateralt och inom ramen för
EU, kompletterat med initiativ inom FN är en lämplig
väg.