Herr talman! Jag delar Birgitta Hambraeus
uppfattning att de förhandlingsfrågor som vi har
tagit upp är viktiga. Annars hade vi inte tagit upp
dem vid förhandlingarna.
Dessutom vill jag gärna säga att de problem som vi
ställs inför vid förhandlingarna bottnar i att vi inte
har varit med vid utformningen av
bestämmelserna. Jag kan försäkra Birgitta
Hambraeus att hade vi varit medlemmar i EG hade
det inte blivit något snusförbud för vår del. Så kan
man gå vidare på andra områden.
Nu finns det ett regelverk med regler som har lagts
fast under 35 års samarbete -- det gäller både EES-
avtalet och ett medlemskap -- som vi måste inarbeta
i vår lagstiftning. I allt väsentligt är det
problemfritt, men det finns problem på en del
områden, och det är just därför det aktualiseras en
del förhandlingsfrågor. Jag hoppas och tror att vi
skall kunna klara ut dem på ett tillfredsställande
sätt, men jag tycker att Birgitta Hambraeus fråga
visar hur viktigt det är att Sverige är med i det
europeiska samarbetet och på så sätt har rösträtt i
Europa och kan påverka den europeiska omgivning
som vi i vår tur är så beroende av.
På den andra punkten, som gällde hur mycket
Sverige skall betala, vill jag säga att det delvis är en
förhandlingsfråga. Några precisa besked kan jag
inte lämna på den punkten. Jag har sagt att vi kan
räkna med ett bruttobidrag kring i runda tal 20
miljarder, netto 10 miljarder, men detta är en del
av förhandlingarna, och vi har -- inte minst -- begärt
en infasning av det svenska budgetbidraget.
Hur skall det betalas? frågade Birgitta Hambraeus.
Ja, jag tror att alla bedömare är ense om att
internationellt samarbete av det här slaget ökar
våra möjligheter att främja tillväxten, att ta Sverige
ut ur den ekonomiska krisen. Det är en del av ett
samlat program som regeringen har för att föra
Sverige ut ur den ekonomiska krisen. Med högre
tillväxttakt får vi också större kaka och mer att
fördela.
Jag skall ge ett exempel. Jag vill inte ge mig in på
hur många procentenheters ökning ett medlemskap
kan leda till över tiden, men 1 % ökning av BNP
motsvarar ca 15 miljarder kronor. Det skall ställas
mot ett nettobidrag som hypotetiskt kan uppskattas
till 10 miljarder kronor.