Herr talman! Jag tycker att Max Andersson vid något tillfälle ska ta ett samtal med finansministern om dessa frågor. Jag tror att Max Andersson får hitta på något annat argument än att hänvisa till finansministern, för jag vet vilken uppfattning finansministern har i de här frågorna. Att det just nu inte är lämpligt eller ens möjligt att aktualisera frågan om att ansluta den svenska kronan till euron är en sak. I en finanskris gör man inte så. Dessutom finns det andra problem att lösa just nu. Jag tror dock att jag ligger närmare finansministern i uppfattning när det gäller frågan om den framtida anslutningen till euron.
Samtidigt vill jag säga att jag blir minst sagt förvånad över påståendet att de små europeiska valutorna skulle ha klarat den finansiella krisen bättre. Jag har aldrig hört några påståenden i den riktningen vad gäller hanteringen av den finansiella krisen. Alla som sysslar med detta är helt på det klara med att det hade varit svårt för Europa att klara ett samordnande krispaket för att möta den finansiella krisen om man inte hade haft den inre kärnan av samarbete inom euroområdet.
Jag är övertygad om att även vi som stått utanför har gynnats av det. På sikt kan vi naturligtvis fundera över om vi kan stå utanför och gynnas av det samarbete som vi själva inte vill bidra till. Det är en djupt ideologisk fråga. Den grundläggande principen är att om vi ska dra nytta av samarbetet inom euroområdet så ska vi också bidra till samarbetet. Det är min grundläggande syn i den frågan.
Sedan kan jag hålla med om att det alltid finns problem med en sammanhållen penningpolitik. Vi har sådana problem nationellt i de små länderna också. De stora ekonomierna i Europa, som Tyskland och Frankrike, hade samma problem redan tidigare, men det kan man hantera med andra åtgärder.