Herr talman! Låt mig för en gångs skull börja mitt anförande med att säga att det finns en reform som är värd en eloge, initierad av Moderaterna under det senaste året, nämligen den stora kaffereformen som talmannen har genomfört. Vid en så här sen timme är det en stimulans för oss alla.
Det går bra för Sverige. Det gläder mig mycket. Nyföretagandet stiger. De senaste åren har vi år för år fått se mycket kraftiga ökningar i nyföretagandet. Det tyder på en attitydförändring och en vilja att starta företag som är mycket bra för Sverige. Det senaste helåret som har mätts är 2006 - vårt sista regeringsår. Då slogs ännu ett rekord i nyföretagandet. Åtta av tio nystartade företag fanns i tjänstesektorn. Det är en tjänstesektor som växer så det knakar. Det gläder mig att nyföretagandet fortsätter att öka också i år.
Sysselsättningen ökar kraftigt. Det sista året under vår mandatperiod ökade sysselsättningen med 93 000 utan att vi behövde sänka a-kassan eller fördjupa orättvisor i Sverige. Det kommer sig av att människor investerar, konsumerar och fattar beslut för framtiden, som leder till att människor får jobb. Det gläder mig oerhört mycket att den utvecklingen fortsätter också i år.
Under kvällens debatt har det ett antal gånger hävdats från borgerliga ledamöter att Konjunkturinstitutet, som är en viktig statlig myndighet när det gäller ekonomikunskaper, säger att de jobb som har kommit i år beror på regeringen. Ibland säger man att en tredjedel av jobben som har kommit i år beror på regeringen. Konjunkturinstitutet säger alls inget sådant. Inga ledande ekonomer säger något sådant. Alla säger det självklara, nämligen att de jobb som nu kommer beror på den konjunkturutveckling där grunden har lagts under många år av hårt arbete att hålla ordning och reda i ekonomin och satsa på konkurrenskraft.
Strukturreformer som ni föreslår och genomför, till exempel att sänka a-kassan, är sådant som efter några år medverkar till att en låglönearbetsmarknad växer fram. Men det tar sin tid. Den vägen har ni inlett. Det bekymrar mig.
Vi ser också att produktiviteten i svenskt näringsliv har gått ned kraftigt den senaste tiden. Då bekymrar det mig att vi har en regering som nu förändrar fokus kraftigt i näringspolitiken. Det är från en näringspolitik som handlar om att kunskap, kompetens, innovationer, nya produkter, nya tjänster och internationell konkurrenskraft är vägen framåt till en näringspolitik som använder verktygen för att försöka subventionera fram ett näringsliv som har svårt att klara konkurrensen på lika villkor med andra delar av näringslivet. I ett läge när produktiviteten i Sveriges näringsliv minskar skiftar politiken fokus och subventionerar fram nya branscher i Sverige.
Jag tror inte att det här är en särskilt slug politik. Jag tycker att vi ska använda den här goda tiden till att stärka de delar av svenskt näringsliv som har de stora framtidsutsikterna - i tjänstesektorn och i varuproducerande sektor. Då ska vi satsa på forskning och utveckling och stimulera småföretagen, som investerar för lite i forskning och utveckling i dag. De har för klena ekonomiska resurser för det. Men tillsammans med staten, till exempel Forska och väx som Vinnova driver, kan vi få fler småföretag att utveckla sina varor och tjänster, anställa fler och klara konkurrenskraften. Vi vill fördubbla satsningen på forskning och utveckling för småföretag.
Vi vill stärka kommersialiseringen av den forskning och de innovationer som kommer från universitet och högskolor. Vi satsar nya resurser på det. Vi satsar på nya innovationslån för att uppfinnare och innovatörer ska ha chansen att starta en verksamhet, driva den vidare, anställa sin första och sälja sina varor och tjänster. Vi vill satsa på riskkapital - riktat inte minst mot våra fina miljöteknikföretag. De kommer att vara mycket av framtiden i vårt svenska näringsliv.
Jag tror att trygghet också är en viktig entreprenörsfråga. Sista året i vårt regeringsarbete inledde vi en stor översyn av trygghetssystemen. Vi tror att det är viktigt för dem som vill ta steget till att bli företagare att känna att trygghetssystemen fungerar även för dem. Utredaren fick kicken av den nya regeringen. Tio månader har gått, och ingenting har gjorts för att öka tryggheten för småföretagare.
Vi tror på enklare regler och bättre service till småföretagen. Jag är glad att regeringen har tagit över vårt system att mäta och följa, att sätta upp skarpa mål för hur mycket regelverket ska underlätta för företagen. Problemet är att regeringen samtidigt försvårar och krånglar till det för företagen.
Vi vill stärka småföretagens möjligheter till export. Inte minst den svenska livaktiga tjänstesektorn kan bli vår främsta exportindustri i framtiden. Men då måste de som kan hjälpa till med exporten finnas ute bland företagarna, ute i varje län, via Exportrådet eller Invest in Sweden Agency. Vi satsar 220 miljoner kronor mer än regeringen på exportfrämjande för småföretagen. Regeringen skär ned.
Det mest oroväckande är detta schabbel med avgifter och skatter som regeringen har satt i gång. När man den 1 januari höjer arbetsgivaravgifterna för miljöteknikföretaget, reklamfirman, hotellet och elinstallationsbolaget men sänker dem för vissa restaurangtyper skapas ett krångel och ett regelverk som aldrig kommer att vara hållbart. Det är en omodern näringspolitik som regeringen står för.
(Applåder)