Fru talman! Ulf Kero har frågat mig om jag avser
att vidta några åtgärder med anledning av finansie-
ringen av utbildningen av bergsingenjörer samt möj-
liggöra att denna utbildning kan ha en framtid vid
Luleå tekniska universitet.
Gruvindustrin är en betydande exportbransch, som
konkurrerar framgångsrikt på världsmarknaden. År
1997 var den svenska gruvproduktionen av bly-,
guld-, silver- och järnmalm den största inom EU.
Gruvorna har stor regional betydelse, eftersom de ofta
finns i glesbygd eller i områden som skulle ha varit
glesbygd om gruvan inte funnits. Det är viktigt för
gruvnäringen att ha tillgång till kunskap och kompe-
tens för att uppnå en effektiv och lönsam verksamhet
och därigenom bibehålla sin internationella konkur-
renskraft.
Högskolorna har som bekant en betydande frihet
att dimensionera sina utbildningar efter arbetsmark-
nadens behov. Högskolorna har därför möjlighet att
anpassa utbildningsutbudet i riktning mot områden
där behovet av arbetskraft bedöms öka. Luleå teknis-
ka universitet har en tydlig inriktning mot teknik och
naturvetenskap inom grundutbildning och forskning.
Detta märks bl.a. på det sättet att universitetet har av
regeringen erhållit ett utbildningsuppdrag att exami-
nera minst 1 100 civilingenjörer under åren 1997-
1999. Den övervägande delen av universitetets
forskningsresurser finns inom det tekniska området.
Universitetet har under perioden 1997-1999 erhållit
1 200 nya utbildningsplatser.
Luleå tekniska universitet för en löpande dialog
med företrädare för gruvindustrin. Behovet av utbil-
dade bergsingenjörer har tidigare av gruvindustrin
bedömts till ca 15 personer per år. Luleå tekniska
universitet har också anpassat utbildningen efter detta
behov. Dimensioneringen av utbildningen har medfört
att den blir dyr i förhållande till den ersättning som
universitetet erhåller från staten. Det är dock universi-
tetet som har ansvar för att i sådana fall omfördela
resurser så att utbildningen är möjlig att anordna.
Därutöver ställer gruvindustrin speciella krav på ut-
bildningen som, om universitetet skulle tillgodose
dessa, skulle innebära betydande merkostnader och
behov av ytterligare omprioriteringar inom universite-
tet. Vissa merkostnader som bottnar i gruvindustrins
krav på utbildningen borde industrin kunna bidra till.
Svenska gruvföreningen och rektorn för Luleå
tekniska universitet har skrivit till regeringen och
bedömt att behovet av utbildade bergsingenjörer
kommer att öka de närmaste åren. Behovet bedöms
till 30 personer per år. Det innebär rimligen att Luleå
tekniska universitet kommer att öka antagningen av
sökande till bergsingenjörsutbildningen. Kostnaden
per student torde då komma att minska och finansie-
ringen av utbildningen därmed att underlättas. Rege-
ringen kommer därutöver att överväga det påtalade
extra resursbehovet för bergsingenjörer vid Luleå
tekniska universitet.