Fru talman! Jag får tacka utbildningsministern för
svaret. Jag har framställt denna interpellation på
grund av den debatt som förs bland de lokala politi-
kerna och även i massmedierna. Dessutom har den
socialdemokratiska länsbänksgruppen tagit upp en del
av denna fråga i en motion i anslutning till proposi-
tionen Forskning och samhälle 1996. Det gällde då
en professur i malmgeologi.
Interpellationen har fått rubriken "Utbildning av
bergsingenjörer". Det riktiga vore kanske att tala om
civilingenjörer med inriktning på bergsteknik och den
forskning och utbildning som har samband med detta.
Gruvindustrin är viktig för Sverige, särskilt för
dess norra del, som jag kommer ifrån. Den har regio-
nalt en mycket stor betydelse och är även nationellt av
stor vikt, såsom utbildningsministern i sitt svar har
påpekat. Flera svenska och även internationella pro-
spekterings- och gruvbolag har på senare tid visat ett
väldigt stort intresse i detta sammanhang. De tror att
det finns en potential för att komma på nya svenska
malmfyndigheter med en mycket stor flexibilitet.
Aktiviteten har troligtvis aldrig tidigare varit så stor
på detta område.
Ett rubinfynd för en månad sedan i min hemkom-
muns grannkommun Övertorneå fick ett rätt stort
massmedialt genomslag. Bergmästaren i Luleå har i
dag en lång lista på obehandlade ansökningar om nya
prospekteringstillstånd. Detta är väldigt positivt för
bygden.
Något som oroar oss litet grand - om också kan-
ske inte så mycket som framgick av frågan i interpel-
lationen till utbildningsministern - är möjligheterna
att upprätthålla nivån på utbildningen, forskningen
och utvecklingen vid Luleå tekniska universitet.
Utbildningsministern talade i svaret om universite-
tets eget ansvar för att omfördela resurser så att det
blir möjligt att anordna utbildningen, och det är gi-
vetvis bra. Det skall finnas en frihet för profilering
inom utbildningsområdet. Det är också glädjande att
Luleå tekniska universitet har fått ett mål avseende
1 100 civilingenjörer fram till 1999 i den tekniska
delen och ett antal nya utbildningsplatser.
Det problem som vi vill påtala är dock att det här
handlar om tre olika områden: malmgeologi, gruv-
teknik och mineralteknik. Ministern måste kanske
grunna litet över det förhållandet att denna utbildning
avser olika delar av samma bransch. För att en bra
utbildning skall kunna erbjudas fordras det vissa spe-
ciella och kostnadskrävande faciliteter. Risken är den
att denna utbildning kan komma till korta i konkur-
rensen med andra och mindre kostnadskrävande ut-
bildningar som också är viktiga för universitetet och
för regionen.
Behovet har prognostiserats till totalt ca 30 ut-
bildningsplatser, men uppdelade på de olika område-
na räcker resurserna kanske inte till för att genomföra
en bra utbildning. Vissa grenar av sådan här utbild-
ning kan i dag inte tillhandahållas, t.ex. utbildning i
fyndighetsutvärdering.
Det är tillfredsställande att utbildningsministern i
sitt svar anger att han kan överväga det påpekade
extra resursbehovet. Jag fortsätter i ett senare anfö-
rande.