Fru talman! Jag kommer ifrån Gällivare kommun,
som är mycket beroende av gruvnäringen och dess
fortlevnad, och det är därför som jag har anmält mig
till den här debatten.
Jag instämmer i allt det som Ulf Kero har sagt,
men jag vill kommentera det på ett något annat sätt.
Som framhållits här är gruvnäringen viktig. Den
har också tidigare varit viktig och kommer att fortsät-
ta att vara det för malmfälten och för hela Norrbotten.
Vi har i Gällivare och Kiruna kommuner LKAB:s
järnmalmsgruvor. I Gällivare har vi också Bolidens
koppargruva Aitik. Det är fråga om både tekniskt och
ekonomiskt väl utvecklade företag, som klarar att
konkurrera tack vare forskning och utveckling och en
långt driven effektivisering.
Den tekniska utvecklingen går hela tiden framåt,
och behovet av väl utbildad personal i gruvindustrin
ökar. I Kiruna har ett nytt pelletsverk byggts och en
ny huvudnivå invigts. Även Malmbergsgruvan kom-
mer att få en ny huvudnivå och ett nytt pelletsverk. I
Luleå har vi SSAB och en ny malmhamn.
Forskning och prospektering är en viktig del i
gruvnäringen. I Malmberget ligger LKAB:s forsk-
ningsstation, som samverkar med Luleå tekniska
universitet. Forskningen är främst inriktad på föräd-
ling av järnmalmsprodukter, men man lägger också ut
forskningsuppdrag på andra företag och institutioner.
Numera bryts också hematitmalm, vilket har möjlig-
gjorts tack vare stora insatser för åstadkommande av
förbättrad processkontroll och anrikning av denna
malm.
Boliden Mineral bedriver en mineralteknisk
forskning som främst är inriktad på processer i an-
slutning till utvinning av sulfidmalmer men även
forskning på uppdrag från externa kunder. Boliden
samarbetar också med LTU.
Den tekniska utvecklingen i LKAB och Boliden
spelar också en avgörande roll för hela den tekniska
utvecklingen i dessa kommuner. Teknikkraven inne-
bär att underleverantörerna också måste satsa på tek-
nikutveckling.
Gruvnäringen är en framtidsbransch. Nya fyndig-
heter upptäcks, prospekteringen ökar. Vi tror att nya
gruvor kommer att öppnas. Med det ökar behovet av
väl utbildad arbetskraft.
Fru talman! Inlandskommunernas stora problem är
utflyttningen. Ungdomarna utbildar sig på andra orter
och kommer sedan inte tillbaka till hemkommunen.
Ett sätt att behålla ungdomarna är att utbildningarna
bedrivs på orten. Det skulle också vara lättare att
rekrytera elever från gruvorterna till t.ex. bergsingen-
jörsutbildningen om utbildningen bedrivs på hemor-
ten. Förutsättningen för utbildningar finns, vilket jag
har beskrivit tidigare.
Hur ser regeringen på möjligheten att bedriva
bergsingenjörsutbildning och geologutbildning i
Malmberget i samverkan med universitetet i Luleå?
Även andra utbildningar som riktar sig till gruvin-
dustrin kan komma i fråga. Det borde vara naturligt
att ha utbildningarna på de orter gruvorna finns.