Fru talman! Jag vill hålla med både Ulf Kero och
Birgitta Gidblom om betydelsen av gruvnäringen. Det
är viktigt att påminna om detta. Inte minst när vi nu -
med all rätt - talar om IT-industrin och högteknologi
osv. har vi en tendens att glömma bort de gamla nä-
ringarnas fortsatta betydelse, inte bara regionalt men
också för hela Sveriges ekonomi. Dit hör i högsta
grad gruvnäringen. Det pågår en sofistikerad utveck-
ling inom gruvnäringen som säkert kommer att vara
till gagn för både samhället i stort som regionalt.
För det behövs välutbildad arbetskraft. De samla-
de beslut som riksdagen på regeringens förslag har
antagit och kommer att anta innebär en oerhört kraftig
utbyggnad av civilingenjörs- och högskoleingen-
jörsutbildningarna i Sverige. I början av nästa sekel
kommer det att finnas ungefär dubbelt så många civil-
ingenjörer och ingenjörer i arbetskraften som det
fanns mot slutet av 80-talet. Snabbare än så går det
inte att bygga ut en utbildning.
Regeringen har satsat kraftfullt på Luleå tekniska
universitet med en utbyggnad fram till 1999 på 1 200
platser. Till det kommer - som offentliggjordes nyli-
gen efter en uppgörelse med Centerpartiet - en ut-
byggnad på ytterligare 500 platser. Till det kommer
vissa extra satsningar på forskningssidan till Luleå
tekniska universitet.
Sammantaget är detta en kraftfull satsning för att
göra det möjligt att utnyttja våra naturtillgångar på ett
sofistikerat och ekonomiskt effektivt sätt. Dit hör
bergsingenjörer. Det är helt rätt, som Ulf Kero påpe-
kar, att det inte är en entydig utbildning utan kan
innehålla olika moment. Just därför är det inte lämp-
ligt att regeringen talar om exakt hur många som skall
utbildas och på vilket sätt. Det gör vi aldrig. Det är
högskolornas sak att sköta den saken. Jag är helt
övertygad om att Luleå tekniska universitet också
sköter detta bra. Men det kan inte uteslutas att gru-
vingenjörer kommer att utbildas på annat håll i Sveri-
ge - det kan vara civilingenjörer och ingenjörer som
är lämpliga att arbeta i gruvnäringen. Om de skall
arbeta i gruvnäringen är det sannolikt att de måste
befinna sig där gruvorna finns. Även om det utbildas
sådana ingenjörer i Stockholm, måste de faktiskt åka
till gruvområdet. Man behöver inte vara orolig för att
de inte skulle komma till gruvorna. Även i detta fall är
det högskolornas sak att sköta frågan. Jag är helt
övertygad att så kommer att ske - även i ljuset av nya
resurser.
Vi är beredda att pröva frågan om de särskilda
kostnaderna. Båda interpellanterna är säkert medvetna
om att det sker en restriktiv prövning när det gäller
nya kostnader. Det beror på saneringen av ekonomin.
Vi vill inte komma in i ett nytt "gruvhål" av ofinansie-
rade utgifter. Men vi kommer att pröva frågan i posi-
tiv anda.