Fru talman! Det är bra. Då var det ändå någon
nytta med den här debatten.
När det gäller den ekonomiska sidan vill jag bara
säga att det förvisso finns knappa resurser. Det vet
vi alla. Men när det gäller vräkningarna måste man
ha i minnet att det är en väldigt dyr procedur. Det
betyder ju att de kostnader som kronofogdarna har
för det här, kostnaderna för magasinering av
möbler och de väldiga problem som följer när man
på ett eller annat sätt söker nå en lösning uppgår till
stora belopp.
Jag skulle tro att socialministern, om han gjorde en
undersökning i departementet för att se över de
kostnader som är förenade med de här åtgärderna,
skulle komma fram till att förbättringar på detta
område skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt.
Själv tillhör jag kronofogdens styrelse i Stockholms
län. Jag har där fått god inblick i vräkningsfrågorna,
i hur det här går till och i vad som sedan händer.
Det är också en av anledningarna till att jag ständigt
återkommer till de här frågorna. Det finns kritik
och det råder bedrövelse bland dem som arbetar
med dessa frågor med anledning av att det görs så
pass litet. Jag, och även de som har detta arbete,
tycker att man ser litet kortsynt på de här frågorna,
även från ekonomisk synpunkt.