Fru talman! Jag tackar socialministern för svaret.
Det är bra att socialministern ser allvarligt på
vräkningsproblemen. Men det räcker inte. Det
avgörande är de åtgärder som sätts in för att
undanröja orsakerna till vräkningar och göra
insatser för att kraftigt minska dem. Det gäller
också att kunna sätta in åtgärder för att hjälpa dem
som drabbats av detta allvarliga ingrepp.
''Hela tiden låg det där med hotet om vräkning och
malde i bakhuvudet'', berättar Göran, en av ödena
bakom de 1 729 hushåll i Stockholms län som
vräktes 1993.
Enligt statistiken är Göran också tämligen
representativ: i fyrtioårsåldern, ensamstående,
tidvis arbetslös och med ett förflutet som
missbrukare.
Antalet vräkningar ökade 1993 kraftigt jämfört
med 1992. I Stockholms län registrerades 3 771
vräkningar, varav som sagt 1 729 verkställdes, mot
1 369 året före, vilket innebär en ökning med 26 %.
För riket i dess helhet var ökningen procentuellt
t.o.m. något större. Totalt registrerades 21 583
vräkningar under 1993 i Sverige, varav 7 610
vräkningar verkställdes.
I min interpellation har jag redovisat att det under
första kvartalet i år var en mindre minskning av
antalet vräkningar. Det kan bero på att det under
det kvartalet har gjorts färre ansökningar.
Av en nyligen publicerad utredning framgår att
tvåbarnsfamiljer och pensionärshushåll sitter i
kläm. Tvåbarnsfamiljen är den stora förloraren
1994. Den har enligt nyligen presenterade uppgifter
ca 600 kr mindre att röra sig med per månad jämfört
med 1993. Kostnadsökningarna härrör framför allt
från att skatten ökar mer än inkomsten, höjda
barnomsorgsavgifter m.m.
De ändringar i hyreslagen som riksdagen beslutade
om förra våren har uppenbarligen inte inneburit
någon väsentlig förstärkning av hyresgästernas
trygghet. Som anförs i rapporten Vräkt i laga
ordning synes ändringarna inte vara tillräckliga för
ekonomiskt svaga hushåll. Ytterligare åtgärder bör
övervägas. Bl.a. bör tidsfristerna vid dröjsmål med
hyresbetalning förlängas, reglerna vid upprepade
betalningsförsummelser liberaliseras och nya regler
om påminnelse av hyresbetalning utformas.
Det är djupt otillfredsställande att människor vräks
från sina hem på grund av förhållandevis
blygsamma hyresskulder. Socialtjänstens
rådgivning och stöd måste förbättras. Under senare
år har socialtjänsten fått vidkännas stora
nedskärningar, vilket i sin tur har minskat
möjligheterna att ge de vräkningshotade
erforderlig hjälp. En försöksverksamhet med s.k.
vräkningsakut bör enligt min mening omedelbart
inledas och då främst i storstadsområdena.
Den arbetsgrupp som omnämns av socialministern
är okänd för Hyresgästernas riksförbund.
Förbundet är inte heller representerat där.
Socialministern uppger att hyresvärdarna är med i
gruppen och att de anser att det inte föreligger
behov av statlig tvångsreglering. Jag undrar vad
som i det här sammanhanget avses med statlig
tvångsreglering.
Den övervägande delen vräks för en skuld som
understiger 20 000 kr enligt utredningen. Den
utredningen kom för snart ett år sedan. Regeringen
och Socialstyrelsen har haft gott om tid för att följa
upp att handläggningen av dessa ärenden ute i
kommunerna fungerar på ett för människorna mer
tillfredsställande sätt.
Fru talman! Jag vill inte påstå att de tidigare
härbärgena för hemlösa var så särskilt
människovärdiga. Men de fungerade bra mycket
bättre än SL-bussar, trappuppgångar och brospann
där uteliggarna finns i dag. Även om det är en
kommunal uppgift undrar jag om inte regeringen
borde ta en diskussion med kommunerna för att
skapa mer värdiga miljöer för de människor som
blir utestängda från samhället på grund av
bristande åtgärder mot arbetslöshet, sjukdom och
det allmänt kyligare klimatet i samhället gentemot
dem som är annorlunda. Det handlar om att skapa
en opinion och uttala en stark politisk vilja.
Sammanfattningsvis nödgas jag konstatera att
alldeles för litet blivit gjort för att ge information,
hjälp och stöd åt vräkningshotade och uteliggare.
Inte heller har aktuell lagstiftning varit tillräcklig.
De förebyggande åtgärderna måste förstärkas.