Fru talman! Jag är den förste att be om ursäkt om det blivit någon sammanblandning med namn och kön i mitt svarsunderlag. Jag ber naturligtvis om ursäkt för det.
När det sedan gäller viktning och sådant kan en viktning vara att det är lägsta pris som gäller. Om man bestämmer sig för det är det ju det som gäller. Det finns också andra möjligheter att vikta, utifrån leveranstid och annat som kan inverka, så att helheten är den ekonomiska bedömning som ligger till grund och är mest fördelaktig. Ett lägsta pris kan då vara dyrare om man tar hänsyn till annat. Detta kan myndigheten naturligtvis ställa upp från upphandling till upphandling utifrån vilken bedömning man gör av vad som ska levereras in. Där kan jag inte se något hinder. På det sättet kan det alltså skilja sig mellan olika ställen.
Det här med svart arbetskraft är en komplicerad fråga. Jag tror inte att det finns någon statlig myndighet som har upphandlat tjänster, varor eller vad det kan vara i medvetenhet om att det förekommer svart arbetskraft i leden. Det som uppmärksammats mest när det gäller detta var en ombyggnad av något regeringskansli för något år sedan. Detta kan ju ofta vara ett problem vid byggentreprenader: Man har en huvudentreprenör som får uppdraget och som i sin tur anlitar underentreprenörer när upphandlingen har skett, och i andra, tredje eller kanske fjärde ledet visar det sig att det finns firmor och företagare med rymligt samvete som inte följer de regler som gäller på arbetsmarknaden.
Detta är en fråga som i sig har diskuterats väldigt mycket och som är svår att angripa utifrån den offentliga upphandlingen eftersom det är huvudentreprenören som har ansvaret och ska se till att allt sköts ordentligt däremellan. Vi vet dock att det klickar med både skatteinbetalningar och annat.
Finansdepartementet har jobbat på ett annat sätt för att se hur man kan få ett effektivare inkrävande av skatter och avgifter utifrån de regler som gäller i samhället. En sak som diskuterats är att huvudentreprenören skulle ha huvudansvaret för att se till att det är vit verksamhet i alla led som ligger under huvudentreprenören. Detta är lätt att säga men väldigt besvärligt att göra i praktiken. Det finns en rad olika svåra skattefrågor att lösa. Så sent som för någon vecka sedan hade vi en diskussion om detta med Pär Nuder, som har ansvar för skattefrågor i Finansdepartementet, och jag vet att man jobbar vidare med frågan för att försöka komma fram. Det skulle lösa en del av de bekymmer som finns.
När det sedan gäller uppföljning är det också en komplicerad sak om man ska gå väldigt djupt in på den. Myndigheten som gör upphandlingen har ju också ett ansvar både för att verksamheten fungerar och för den leverantör som har lämnat in anbud och inte varit straffskyldig, så att säga, enligt de regler utifrån vilka man kan förkasta ett anbud.
Den myndighet som övervakar detta är Nämnden för offentlig upphandling. Det sker dock upphandlingar för ungefär 400 miljarder per år - det är alltså väldigt stora belopp och väldigt många upphandlingar, varav många väldigt små - så det är förstås väldigt svårt för en myndighet att ha kontroll på all den verksamhet som sker. Naturligtvis är det viktigt med uppföljning, men ett stort ansvar åvilar också dem som går in i detta.
Å andra sidan är det så att om svartarbete blir uppdagat hos entreprenörer har dessa en besvärlig ställning om de vill komma i fråga för ny offentlig upphandling och göra tjänst där skattebetalarnas pengar är inblandade.