Fru talman! Det är nu fjärde gången vi motionerar
om koloniträdgårdar och lokal odling, med förhopp-
ning om att droppen så småningom ska urholka ste-
nen. Vi vill att den här viktiga folkrörelsen får den
uppmärksamhet och det stöd den förtjänar. Repre-
sentanter från Byggnads och S-kvinnor har även på
detta område samarbetat och inte endast inom det
sociala och bostadspolitiska området.
Vid riksdagsbehandlingen av våra tidigare motio-
ner på samma tema tyckte vi att riksdagen rörde sig
ett steg i rätt riktning då man instämde i våra syn-
punkter om koloniträdgårdarnas betydelse för männi-
skors hälsa och rekreation och vikten av att männi-
skorna i våra tätorter ges möjlighet att bedriva odling
på sin fritid.
Tyvärr avvisades då vårt andra yrkande om att det
bör skrivas in i miljökvalitetsmålet God bebyggd
miljö att koloniträdgårdar behövs för att tillgodose
behovet av lokal odling. Argumentet för att avvisa
vårt yrkande var att vi skulle avvakta propositionen
om miljökvalitetsmålen - en proposition som vi tyck-
er i det avseendet blev en besvikelse.
Men jag ska försöka vara lite positiv. Nu nämns i
alla fall lokal odling under delmålen för en god lokal
miljö i propositionen.
Som skåning behöver jag bara fara över sundet till
Danmark för att hitta en annan inställning till kolo-
niträdgårdar. Där lagstiftade man för snart ett år se-
dan om regler som säkrar markanvändningen i be-
fintliga koloniträdgårdsområden och främjar att nya
koloniträdgårdsområden anläggs. Även om jag inte är
säker på att lagstiftning är den bästa vägen att gå, har
det danska Folketinget ändå valt en väg som vi borde
också överväga här i Sverige.
Jag tycker att en av våra viktigaste uppgifter som
politiker är att påverka attityder. Förutom opinions-
bildning och lagstiftning knyter vi starka förhopp-
ningar till att det går att få berörda myndigheter och
kommuner att samarbeta bättre med den organiserade
koloniträdgårdsrörelsen, så att vi gemensamt kan
hjälpas åt att tillgodose behovet koloniträdgårdar och
odlingslotter i våra tätorter.
Fru talman! Frågan är hur målet ska uppnås. Mil-
jömålskommittén berörde inte frågan, och det gjorde
inte heller regeringen i sin proposition om hur miljö-
målen ska uppnås.
Jag har försökt att finna uppdaterat material från
olika håll, men jag har ej lyckats.
En 25 år gammal publikation från dåvarande Sta-
tens planverk, nuvarande Boverket, finns inom områ-
det. Movium-sekretariatet, som utskottet upprepade
gånger har hänvisat till när det gäller koloniträdgår-
dar, borde har mera att komma med.
1988 gav dåvarande Lantbruksstyrelsen, en statlig
myndighet, ut en liten publikation med syfte och
engagemang för att få fram fler koloniträdgårdar och
odlingslotter. På den tiden var det ett uttalat rekrea-
tionspolitiskt mål och i första hand en kommunal
uppgift att skapa förutsättningar för odlingslotter,
koloniträdgårdar och stadsnära fritidsbebyggelse. Då
anlades också ett stort antal nya koloniområden. Nu
verkar kommunerna i stället börja se befintliga kolo-
niområden som lämplig mark för bostadsbyggande.
Det finns exempel på det.
Fru talman! I dag har vi ett trädgårdsintresse i vårt
land utan motstycke i modern tid. Fritidsodlingens
samhällsnytta är bättre dokumenterad än någonsin
tidigare. Nu är det viktigt att statsmakterna tydligare
markerar behovet av lokal odling och koloniträdgår-
dar för alla dem som inte har råd eller lust att köpa ett
hus för flera miljoner kronor.
Det är alltså dags att markera och att redovisa vil-
ket ansvar kommunerna bör ta och hur de statliga
myndigheterna kan medverka med råd och anvisning-
ar, i samråd med den organiserade koloniträdgårdsrö-
relsen.
Även om vi motionärer tycker att det går på tok
för sakta hoppas jag att vi nu steg för steg rör oss i
rätt riktning. Och vi kommer definitivt att fortsätta
slåss för koloniträdgårdarna och den lokala odlingen,
och det är glädjande att det är många som under åren
genom motionsyrkanden har engagerat sig i dessa
viktiga frågor.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkan-
de.