Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

(forts. från 9 §) Trädgårdsnäring, m.m. (forts. MJU17)

CAROLINE HAGSTRÖM (kd), 2002-03-06 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! I dagens betänkande finns det två re-

servationer som bl.a. vi kristdemokrater står bakom.

Den första reservationen tar upp trädgårdsnäring-

ens konkurrensförutsättningar och frågan om näring-

ens energibeskattning, vilket i sig kan låta ganska

tråkigt och tekniskt. Det är förvisso tekniskt, men i

praktiken handlar det om ifall vi även fortsättningsvis

ska kunna äta inhemskt producerade tomater och

andra grönsaker.

Och något missvisande kan det synas som att

växthusodlingen medges en betydande skattenedsätt-

ning på bränsle för uppvärmning. Man ska då vara

klar över att de svenska skattenivåerna både på ener-

giskatt och på koldioxidskatt tillhör de högsta i Euro-

pa.

Svenska växthusodlare erlägger i dag individuellt

beräknade koldioxidskatter beroende på omsättning

och energiförbrukning enligt den s.k. 0,8-

procentsregeln. Detta innebär att skatten på t.ex. eld-

ningsolja 1 kan variera mellan 210 och 535 kr per

kubikmeter.

En jämförelse med den danska växthusodlingen,

som är en av de främsta konkurrenterna på den

svenska marknaden, visar att man där erlägger en

generell skatt på endast 10 kr per kubikmeter. Det är

självklart att detta innebär betydande skillnader i

konkurrensförutsättningar, särskilt som energi är en

av de större kostnadsposterna i växthusodlingen.

Det svenska skattenedsättningssystemet för växt-

husodlingen innebär också att interna konkurrensef-

fekter skapas mellan svenska företag. Riksdagen har

tidigare beslutat att Sverige ska tillämpa gemenska-

pens mineraloljedirektiv med en minimiskatt för

koldioxidutsläpp som där fastställts till 16 kr per

kubikmeter. Det är uppenbart av vad jag tidigare

anfört att detta direktiv inte tillämpas i Danmark och

inte heller i de flesta andra EU-länder.

Systemet innebär också för den svenska växthu-

sodlingen att företag med oljeuppvärmning beskattas

väsentligt högre än företag som råkar ligga i natur-

gasnätets sträckning. Företag som eldar med naturgas

kan därmed utnyttja den fulla skattenedsättningsef-

fekten av 0,8-procentsregeln, vilket oljeanvändande

företag alltså inte kan. Konkret innebär detta att ett

växthusföretag med oljeuppvärmning erlägger unge-

fär dubbelt så mycket koldioxidskatt som ett företag

med naturgasuppvärmning. Då de senare dessutom

har förutsättningar att utnyttja koldioxiden i avgaser-

na för gödsling i växthus har dessa ytterligare kost-

nadsfördelar.

Det måste också vara fel att basera en beskattning

på företagens omsättning, vilket sker i dag. Ett före-

tag med höga ingångsvärden i produktion, t.ex. för

plantmaterial, beskattas efter detta värde som inte på

något sätt behöver vara relaterat till företagets lön-

samhet.

Detta är missförhållanden i beskattningen för

växthusodlingen som påpekats för regeringen och

riksdagen i flera år. Jag skulle vilja fråga Kaj Larsson

hur han ser på just det problem som trädgårdsnäring-

en faktiskt har när det t.ex. gäller 0,8-procentsregeln.

Jag vet om att en utredning tittar på detta, men jag

skulle ändå vilja höra hur Kaj Larsson principiellt ser

på detta och att han inte bara refererar till att utred-

ningen, vilken jag hoppas på, när den slutredovisas

vid årsskiftet, kommer att landa i förslag som rättar

till den här snedvridningen.

Fru talman! Vi har i vår motion även tagit upp

frågan om ett nationellt stöd för ekologisk odling i

växthus. I det nationella programmet för landsbygds-

utveckling för perioden 2000-2006 har stödet till

resurshållande konventionell odling tagits bort. I

programmet finns inte heller möjlighet till stöd vid

övergång till ekologisk växthusproduktion. Vi bekla-

gar denna brist i programmet eftersom vi i stödet till

ekoodling sett en möjlighet till stora miljövinster för

samhället och i ett ekologiskt växthusodlingsstöd sett

ett starkt incitament för branschen att ta ett viktigt

steg i en ekologisk riktning.

Utskottsmajoriteten skriver i utskottsbetänkandet

att ökad ekologisk uthållighet ska främjas. Varför är

ni då inte beredda att bifalla vårt krav på ett nationellt

stöd för ekologisk odling i växthus? Det skulle jag

vilja ha svar på från samtliga majoritetsföreträdare

här i dag.

Vi kristdemokrater anser således att miljöstöden i

landsbygdsprogrammet ska byggas ut med ett natio-

nellt stöd för ekologisk odling i växthus.

Fru talman! Därmed vill också jag yrka bifall till

reservation nr 1.

Debatten

Hämtad sida: 17

17 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CAROLINE HAGSTRÖM (kd): (forts. från 9 §) Trädgårdsnäring, m.m. (forts. MJU17) (2002-03-06) — PRESS0