Fru talman! Vi debatterar i dag betänkandet Förenklingar i anlägg ningslagen . Syftet är att göra handläggningen av vissa ärenden enklare och rätten till ersättning mer enhetlig. Bland annat införs en ny ersättningsgrund i fall där en gemensamhetsanläggning eller vägupplåtelse begränsas eller upphävs. En sådan rätt till ersättning finns i dag i flera liknande situationer.
Kristdemokraterna tycker att förslagen om rätten till ersättning mellan fastighetsägare i frågor som rör gemensamhetsanläggningar, till exempel olika former av samfälligheter som förvaltar en väg, gemensamt bredbandsfiber, ett dikningsföretag eller en yta för rekreation och lek, är bra. Däremot betonar vi vikten av att formerna för ersättning vid överdrivet och tillfälligt slitage på enskild eller samfälld väg, eller andra former av markintrång, kan regleras med kostnadsersättningar åt båda hållen.
Större delen av propositionen går i rätt riktning, och vi ställer oss bakom den. Men jag är ändå lite tveksam till att regeringen gör genomgripande förändringar av anläggningslagen och ledningsrättslagen baserat på en 13 år gammal utredning och en 10 år gammal lagrådsremiss. Många av de förslag som remissinstanserna yttrat sig över är sådant som inte införs med denna proposition. Vi menar att remissinstanserna inte har beretts tillfälle att ta del av förslagen och reagera. Det blev delvis tydligt när utskottet bjöd in företrädare för Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet att svara på frågor. Fortfarande finns fler frågor än svar. Så kan man sammanfatta det besöket.
Kristdemokraterna understryker äganderättens betydelse för fastighetsägare, näringsidkare och verksamhetsutövare oavsett om den är affärsmässig eller sker på ideell basis inom en kommun eller ett av länsstyrelsen instiftat kulturreservat.
Inrättandet av såväl natur- som kulturreservat innebär en inskränkning av äganderätten för markägaren. Den som besitter en fastighet genom arrende eller annan upplåtelseform fråntas möjligheten att bruka densamma. Ett kulturreservat är i regel tänkt att drivas vidare av en näringsidkare eller en förening i syfte att bevara och visa upp reservatet för besökare. Instiftaren, kommunen eller staten genom länsstyrelsen, upprättar i samråd med fastighetsägaren ett skötselavtal och andra överenskommelser. I det avtalet ingår inte rätten att företräda fastighetsägaren. Ägaren eller brukaren av marken bör ges möjlighet att företräda ett kulturreservat - detta eftersom kulturreservat normalt inrättas för att värna miljöer där det redan tidigare bedrivits någon form av verksamhet. Det är alltså skillnad på natur- och kulturreservat, och vi vill att regeringen noga följer upp hur fastighetsägare och brukare påverkas av lagändringarna i fråga om kulturreservat.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förenklingar i anläggningslagen
Kristdemokraterna och övriga Alliansen anser att regeringen bör återkomma med förslag om hur fastighetsägare och brukare kan ges rätt att företräda kulturreservat i frågor som gäller gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen.
Jag avslutar därför med att yrka bifall till reservation 1.