Herr talman! Det här betänkandet är relativt
kortfattat. Den stora frågan gäller om anslaget till
Tullverket skall vara 1 223 miljoner kronor eller
möjligen 1 226 miljoner kronor. Det är alltså därom
vi skall träta.
Jag måste säga att jag trodde att riksdagen hade
lämnat metoden att detaljreglera budgetar för de
olika myndigheterna. Vi har ett system med
ramanslag, och jag tycker att det är helt rimligt att
göra den bedömningen att de 3 miljoner som
Socialdemokraterna har fört fram ligger inom
ramen för vad Tullverket självt kan prioritera och
också bör prioritera. Det finns ingen anledning för
oss här i kammaren att komma med pekpinne och
säga att det skall vara 3 miljoner här. Nästa gång
kanske det skall vara 7 miljoner här och 10 miljoner
där.
Storleksordningen på beloppen talar för att
myndigheten själv skall hantera detta. Så
Socialdemokraternas förslag är både princiellt
felaktigt och dessutom ett underkännande, tycker
jag, av Tullverkets kompetens på området. Det är
alltså skälet till att vi inte ställer upp på den
föreslagna förändringen.
När det gäller Tullens roll i ett större sammanhang
tar Sverre Palm upp en diskussion om att
regeringen inte har lämnat några förslag till lösning.
Gränskontrollutredningen lade fram ett förslag i
höstas, men den utredningen i sig ger inte utrymme
för att göra de lagtekniska förändringar som
behöver göras, utan därför skall två utredningar till
titta på frågorna, dels beträffande den inre gränsen,
dels beträffande den yttre gränsen, för att uttrycka
det någorlunda klart och enkelt.
Det är ingen tvekan om att det är frågor som kräver
en noggrann genomlysning. Vi har lämnat tanken
om stickprovskontroll, dvs. att kontrollera alla med
röd keps eller någonting sådant, utan det är mera
misstankebaserad verksamhet som ligger till grund
för de ingripanden som skall göras. Det fordrar
nogranna överväganden, så att man gör en
avvägning mellan den enskildes integritet och
skyddsbehovet. Det är just detta som
utredningarna skall behandla.
Jag har därför gott hopp om att när resultaten
föreligger kommer regeringen att ha ett bra
underlag för att lägga en proposition på riksdagens
bord. Men, visst, jag medger gärna att närmandet
till EU de senaste åren har gått väldigt fort. Det är
ingen tvekan om att när vi väl kommer därhän att
Sverige är medlem måste vi också från den dagen
ha tydliga lagregler på det här området.
Så det finns all anledning att understryka att arbetet
med detta måste ske skyndsamt men för den skull
noggrant. Det yrkande som Socialdemokraterna
har ställt i utskottet och i kammaren tycker jag inte
i dagsläget utgör grund för något uttalande från
riksdagens sida.
Nu gick Peter Kling ut ur kammaren, så jag kanske
inte skall ta upp hans argumentation närmare utan
bara beröra Lars Bäckström litet grand, som
hävdade att allt inte blir enkelt i samband med att
vi kommer med i EU. Nej, det har naturligtvis
Bäckström rätt i. Men det finns beräkningar gjorda
som visar att det svenska näringslivets vinst på
slopad tullklarering bara i klareringskostnader och
administrativa kostnader ligger på drygt en halv
miljard kronor. Det är ändå en ganska aktningsvärd
transaktionskostnad som på det viset kan
minimeras.
Att momskontrollen läggs på myndigheternas
kontroll ute i företagen tror jag gör att man kan
samordna de kontroller som man eljest ändå skulle
göra. Så det förefaller inte nödvändigtvis innebära
att myndigheterna kommer i ett sämre läge och inte
heller företagen. Men jag är öppen för att vi skall
under den närmaste tiden föra en intressant och
kreativ diskussion kring frågorna om hur vi bäst
skall närma oss EG.
Därmed, herr talman, ber jag att få yrka bifall till
reservation 1 beträffande anslaget och i övrigt bifall
till utskottsmajoritetens förslag.