Herr talman! Vi är många som skulle kunna tala länge om den ofrihet som det innebär att vara beroende av försörjningsstöd, särskilt om man är det under lång tid. Din allianskollega talade om jobbskatteavdrag och det här med enklare jobb. Jag är intresserad av Folkpartiets reflexioner om det här med synen på den nordiska modellen, den svenska modellen, som ändå har gått ut på att mindre framgångsrika företag trängs undan till förmån för företag som klarar sig bättre och att det betyder att vissa enklare jobb kommer att slås ut medan andra växer fram, vilket i och för sig förutsätter att man satsar på forskning, utveckling och utbildning. Det finns heller ingenting som är så förödande för en person som att hans eller hennes kompetens inte används i den utsträckning som den skulle kunna göra. Allt det där sammantaget skulle kunna bidra till att man skapar olika typer av undanträngningseffekter på arbetsmarknaden.
Vi kan se att a-kassan och sjukförsäkringen inte fungerar och att det finns ett stort inflöde från dessa försäkringar till försörjningsstödet, vilket innebär extra stora utmaningar för kommunen.
Jag är alltså lite intresserad av att ta del av Folkpartiets resonemang kring de här frågorna.