Fru talman! Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten heter den proposition som vi nu behandlar. Den heter precis vad det handlar om, så det är lätt att förstå innehållet.
Huvudsyftet är tydligt. Vi vet att illegala vapen och handgranater i samhället får allvarliga konsekvenser då de kan användas i dödligt våld. Den här lagstiftningen ska bidra till att motverka det.
Jag lyssnade lite grann på budgetdebatten tidigare i dag, och då betonade bland andra finansminister Magdalena Andersson just denna reglering som ett exempel på allt som regeringen gör för att komma till rätta med brottsligheten.
Även om detta är bra löser förslaget naturligtvis inte problemen på egen hand, utan det handlar också om att se det i ett paket tillsammans med andra insatser som görs för att motverka brottsligheten. Oavsett vad Sverigedemokraterna säger ingår inte korvgrillning i detta paket, men väl straffskärpningar - även på andra områden - och mer resurser till hela rättsväsendet, bland annat polisen. Också tullen får tillskott för att bekämpa illegala vapen. Det kanske viktigaste av allt är en satsning på välfärden. Vi vet ju att en persons lyckade skolgång är det som absolut bäst förebygger kriminalitet.
Regeringen har tre förslag i propositionen. Det låter lite tråkigt när man räknar upp dem, men för att det ska vara lätt att förstå debatten gör jag det ändå.
Det första förslaget handlar om att ändra straffskalan för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Det blir en höjning av minimistraffet från ett års fängelse till två års fängelse och en höjning av maxstraffet från fyra års fängelse till fem års fängelse.
Det andra förslaget handlar om en höjning av minimistraffen för de synnerligen grova brotten, från fängelse i tre år till fyra år.
Det tredje och sista förslaget handlar om att för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras straffmaximum från två års fängelse till tre års fängelse.
Utöver detta har utskottet efter en alliansmotion enats om att be regeringen återkomma med ett förslag om en höjning av straffmaximum för de synnerligen grova brotten och förslag om att fler brott ska ses som grova. Skälet till detta är att utskottet är överens om att vi annars riskerar att få en för snäv straffskala.
I utskottet är vi också eniga om att förslagen i propositionen är bra, för när straffen uppgår till minst två års fängelse omfattas detta av nya möjligheter att använda tvångsmedel. Exempelvis kan åklagare föreslå häktning under förundersökningar. Varför är detta bra? Jo, det betyder helt enkelt att man kan låsa in en person som misstänks ha begått ett allvarligt brott under tiden för utredningen.
Lagrådet har granskat detta och kommit med en del kritik. Bland annat anser man att remisstiden har varit för kort och att tillräcklig konsekvensbeskrivning saknas. Men regeringen har bedömt att förslaget inte innebär en ny kriminalisering och har också sett att samtliga remissinstanser utom två har inkommit med sina remissvar. Vi i utskottet kan se att regeringen har brustit i hanteringen, men vi delar regeringens bedömning att det är angeläget att straffskärpningarna snabbt kan komma på plats. Jag vill ändå betona att det är viktigt med en god beredning och att vi generellt naturligtvis förväntar oss en sådan.
Utskottet har bedömt att de här förslagen är både ändamålsenliga och väl avvägda. Det viktiga slutmålet är att förslaget ska vara bidragande i kampen mot brottsligheten. Alla människor har rätt att känna sig trygga, och när förutsättningarna i samhället ändras kan lagstiftningen också behöva göra det. Det här är ett sådant exempel.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)