Fru talman! Vi kan naturligtvis stå och diskutera vad vår nuvarande regering ska göra i den här frågan och vad den tidigare regeringen har gjort. Jag håller gärna med. Man har gjort förändringar i skuldsaneringslagstiftningen, men de har ju inte gett något resultat att tala om i dagsläget.
Vi har kanske lite olika utgångspunkter, men som jurist med lång erfarenhet är jag ändå övertygad om att man inte kan tala om att införa en lagstiftning om preskription utan att ha ett mycket ordentligt underlag, en mycket grundlig utredning. Man måste bestämma sig vad det är för fordringar man talar om, vad det är för tidpunkter, från vilken tidpunkt man ska börja räkna preskriptionstiden, och så vidare. Det är ett mycket besvärligt kapitel, och det gör att jag har mycket lätt att förstå att det måste bli en noggrann och grundlig utredning som underlag för det här. Men jag känner en otrolig tillfredsställelse över att ha kommit så här långt, för det gjorde jag inte under förra mandatperioden.