Herr talman! Flyget är en klimatvärsting. När alla växthusgaser räknas med står flyget för ca 5 procent av de globala utsläppen. För Sveriges del är siffran ännu högre. Om man räknar med svenskarnas både inrikes och utrikes flygande orsakade det redan 2006 ungefär 10 procent av de svenska utsläppen, och det ser tyvärr ut att bli ännu värre. Om svenskarnas flygresande fortsätter att öka i samma takt kan det orsaka större klimatpåverkan än landets samlade biltrafik om ett tiotal år.
Det hänvisas ofta till att det görs mycket för att minska flygets bränsleförbrukning och klimatpåverkan, som gröna inflygningar och genare flygvägar. Alla dessa åtgärder är viktiga. Men utveckling och trimning av teknik och organisation räcker inte för att kompensera för den kraftiga ökningen av flygandet. Även med relativt försiktiga prognoser väntas flygresandet mer än fyrdubblas fram till 2050.
Det är för oss i Miljöpartiet en viktig princip att flyget ska bära sina egna miljökostnader. EU:s system för utsläppshandel räcker tyvärr inte långt. Det krävs fler kraftfulla åtgärder för att begränsa flygets skadliga påverkan på klimat och miljö - nu.
Det är orimligt att flygbränsle är skattebefriat. Enligt OECD, som gått igenom ett antal länders offentliga subventioner av fossilenergi, är värdet på att svenskt inrikesflyg inte betalar koldioxidskatt eller energiskatter ca 2 miljarder per år. Miljöpartiet vill avveckla alla subventioner av fossilbränsle. Det behövs insatser såväl på nationell som på internationell nivå för att flyget ska börja bära sina miljökostnader. Vad gäller beskattning och internationellt arbete har flera av våra förslag behandlats i andra betänkanden. Jag går därför inte in vidare på dessa i dag.
Miljöpartiet anser inte att flygplatser ska ha statligt stöd om de ligger så till att man i stället kan resa kollektivt till Stockholms central på mindre än tre timmar. Nu ändras systemet för statligt driftsbidrag. De pengar som gått till stöd för icke-statliga flygplatser som inte har transportpolitiskt motiverad upphandlad trafik går i stället till regionerna. Det handlar fortfarande om att staten satsar 400 miljoner på tio år, utifrån vad dessa flygplatser tidigare fått, men det blir regionerna som beslutar om hur pengarna ska användas, fortsatt till flygplatsstöd eller till satsningar på andra trafikslag.
Miljöpartiets grundhållning är att det som nu behövs är satsningar på klimatsmart trafik, och därför vill vi inte att offentliga medel ska gå till att stödja flygplatser om det finns möjlighet att resa på ett mindre miljöskadligt sätt. Jag hoppas givetvis att regionerna kommer att agera ansvarsfullt och styra över till satsningar på klimatsmarta transporter, som kollektivtrafik och cykling, när de nu får ökad makt över trafikpengarna.
Staten måste givetvis också ta sitt ansvar för att förbättra möjligheterna att resa klimatsmart i en större del av landet. Med kraftfulla satsningar på järnväg och annan kollektivtrafik, som vi föreslår, kan inrikesflyget söder om Sundsvall, utom till Gotland, göras överflödigt.
Herr talman! En stor park med gott om plats för sport och rekreation, mässor och festivaler, odlingsbänkar för dem som inte har egen trädgård - mitt i storstaden. Det har invånarna i Berlin fått, sedan den centralt belägna flygplatsen Tempelhof avvecklades häromåret. Som grädde på moset slipper de också en hel del flygbuller och luftföroreningar.
Vi borde göra som i Berlin. Flygplatser mitt i städer har många och uppenbara nackdelar och går inte ihop med modern stadsplanering. Det går att göra Stockholm mer trivsamt och minska miljöproblemen i staden genom att äntligen lägga ned Bromma flygplats.
Enligt Miljöförvaltningen i Stockholm är flygtrafiken på Bromma ett av Stockholms största miljöproblem. Redan 1996 konstaterade en statlig utredning att "Bromma tillhör de miljömässigt sämst belägna flygplatserna i Sverige". Brommaflyget orsakar utsläpp av kväveoxider och en mängd andra föroreningar i ett område som redan är hårt ansträngt av andra trafikleder.
Flygtrafik bullrar. Buller är inte bara otrivsamt, det är också en hälsofara. Bullret från Bromma flygplats stör mer än dubbelt så många personer som vid Arlanda och Landvetter tillsammans. Drygt 4 000 personer utsätts för flygbullernivåer över 55 dBA, visar Stockholms miljöförvaltnings årliga tillsynsrapport. Riktigt höga maximala ljudnivåer, över 70 dBA, förekommer också mellan Viksjö i Järfälla och Skanstull på Södermalm.
Luftfartsverket betalar i dagsläget lite för att använda den värdefulla marken i Bromma. Bromma flygplats är ett av få större centralt belägna områden där ny bebyggelse i större skala är möjlig. Tusentals välbehövliga bostäder kan byggas där. Stora ytor runt flygplatsen kan avsättas för rekreation. Ännu ett skäl att lägga ned Bromma flygplats är förstås olycksrisken. Den är visserligen statistiskt sett liten, men skulle det värsta ändå hända kan följderna bli förfärliga.
De inrikes flygresorna i Sverige måste minska för klimatets skull, och Bromma är främst en flygplats för inrikestrafiken. Bromma flygplats behövs inte. Det räcker med Arlanda. Där finns kapacitet nog att ta hand om det flyg som i dag trafikerar Bromma, särskilt om trängselprissättning med regionala undantag skulle tillämpas vid tilldelning av slot-tider. Vi föreslår därför en sådan marknadslösning.
Däremot finns det anledning att vara försiktig med att skapa marknader för marknadens egen skull. Det kan få rent av farliga konsekvenser. Det är därför bra att ytterligare konkurrensutsättning av flygtrafikledning, en mycket kritisk funktion, nu stoppas tills den statliga utredningen om flygtrafikledningen redovisat sitt resultat. Att splittra upp luftrummet och låta olika utförare ha hand om olika delar medför fler överlämningar, vilket är ett riskmoment. Vi kan ju undra varför man tänker sig något sådant.
Stockholm är inte den enda staden där invånarna utsätts för buller och luftföroreningar som orsakas av flyg. Alla centralt belägna flygplatser i svenska städer bör därför avvecklas på sikt av hänsyn till hälsa och miljö. Flygplatser runt om i landet har ofta andra ägare än staten, men staten bör ändå ta initiativ till att påbörja och underlätta en sådan omställning i samråd med berörda parter som kommuner och företag.
Låt mig ge ett exempel. I min hemstad Linköping finns just en sådan centralt belägen flygplats. Flygverksamheten lägger nu en död hand över staden, och en avveckling skulle ge liknande goda effekter som att avveckla Bromma.
Det som verkligen behövs i Linköping och Östergötland är fler järnvägsspår. Flygplatsen behövs däremot inte. De Linköpingsbor som ändå behöver flyga har Skavsta utanför Nyköping inom räckhåll. Det är även möjligt att redan nu åka tåg till Kastrup på mindre än tre och en halv timme. Med snabbare tågförbindelser blir det ännu lättare.
Herr talman! Att klamra sig fast vid otidsenliga lösningar och föråldrad samhällsplanering duger inte, varken i Stockholm eller i andra städer. Vi har länge arbetat för att Bromma flygplats ska avvecklas. Det är hög tid att ta steget in i framtiden där och i resten av landet.
Givetvis står jag bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall till endast reservation 2 om miljöfrågor och reservation 4 om avveckling av Bromma flygplats med mera.