Herr talman! Detta betänkande handlar om en av
landets viktigaste näringar, nämligen turistnäringen.
Som framgår av betänkandet är den Sveriges tredje
största exportnäring. Den har därför också en mycket
stor samhällsekonomisk betydelse för Sverige.
Resor, rekreation och fritidsaktiviteter har blivit
en allt viktigare del av våra liv. Turism- och be-
söksnäringen är en av de snabbast växande näringarna
i världen. Den svenska rese- och turistnäringen är på
framfart, och konkurrenskraften har ökat. Därtill har
vi en ökad miljömedvetenhet och ökat intresse för
naturupplevelser och vildmarksäventyr. Sammantaget
har detta gjort Sverige mycket intressant som turist-
mål.
Efter att ha tagit del av utskottsbetänkandet kan
jag konstatera att det till mycket stora delar råder
enighet om turistpolitiken. Det tycker jag är bra. Jag
kan också konstatera att Centerns kommittémotion har
fått en positiv behandling i utskottet.
Jag vill dock gärna i korthet beröra några delar om
inriktningen av turistpolitiken. Som sägs i betänkan-
det är det de generella förutsättningarna för företa-
gandet inom olika politikområden som också be-
stämmer turistbranschens utveckling. De flesta turist-
företagen är småföretag. Därför är det av avgörande
betydelse att vi har en bra småföretagspolitik inom
näringspolitiken, skattepolitiken och kanske inte minst
regionalpolitiken.
Under den förra mandatperioden stärktes de
svenska turistföretagens konkurrenskraft kraftigt. Det
var delvis som en följd av den deprecierade kronan.
Men det var också genom olika åtgärder som vidtogs,
t.ex. en sänkning av skatter och avgifter för småföre-
tag. Turistmomsen sänktes, kvittningsrätt infördes,
riskkapitalförsörjningen förbättrades m.m. Även regi-
onalpolitiken förstärktes. Inte minst det sistnämnda
anser jag vara mycket angeläget, eftersom många
turistföretag ligger i regionalpolitiskt prioriterade
områden. Turistnäringen är i bl.a. inlandskommuner-
na en dominerande näringsgren.
I nuläget har tyvärr kvittningsrätten avskaffats. I
kompletteringspropositionen aviseras dock ett antal
bra näringspolitiska förslag. Bl.a. skall kvittningsrät-
ten återinföras och ett riskkapitalavdrag införas. Man
skall även se över beskattningen för onoterade före-
tag. Allt detta är bra, och det stärker de generella
förutsättningarna för turistnäringen.
Vårt medlemskap i EU ger också ytterligare möj-
ligheter för turistnäringen. EU har antagit ett treårs-
program för att stödja turismen. Här i vårt land har vi
också utarbetat olika program, bl.a. för målområde 6,
alltså inlandskommunerna. Vi har också utarbetat
program för målområde 5 B. Det omfattar kommuner
där jordbruket är på tillbakagång. I dessa program är
turismen och inte minst kulturturismen en prioriterad
näringsgren som man skall satsa på. Dessutom pågår
arbete med att utarbeta program inom Interreg. Det är
alltså program som sträcker sig över flera länder.
Även i det arbetet har turismen en prioriterad ställ-
ning. Allt detta är bra.
Men skall Sverige kunna fortsätta att hävda sig
som turistland både nationellt och internationellt
måste vi fortsätta att utveckla turismen som närings-
gren och inte bara satsa på den traditionella turismen
utan även på kulturturism och ekoturism. Just detta att
koppla ihop turismen med kultur och näringsliv i
övrigt tror jag innebär många olika möjligheter.
När man talar om att satsa på dessa områden vill
jag nämna några goda exempel från mitt hemlän
Värmland. Klässbols Linneväveri är ett gammalt
familjeföretag som har växt undan för undan, under
senare år i mycket rask takt. Hela tiden har dock
ägarna behållit gamla mönster, tillverkningssätt och
kvalitet. Man har inte någonsin gjort avkall på kvalite-
ten. Hela tiden har också antalet besökare till Kläss-
bol ökat kraftigt. Väveriet är nu ett av de attraktivaste
turistmålen.
Ägarna till linneväveriet har därtill hjälpt till i sin
omgivning. En gammal kvarn i närheten har renove-
rats till en servering. Här finns nu ett tiotal anställda.
Håkan Hagegård har byggt Hagegården, som ock-
så drar till sig många människor inom kulturen. Yt-
terligare ett antal hantverkare finns i omgivningen.
Rackstamuseet i Arvika har också byggts. Där
finns utställningar av bl.a. de gamla konsthantverkare
som fanns runt sjön Racken. Alla dessa attraktioner
har man lagt in i en hantverksrunda. Denna runda har
nu blivit mäkta populär och drar till sig hundratusen-
tals besökare varje år. Det ger också många jobb i de
företag som finns med i rundan.
Allt detta är exempel på att man har tagit vara på
den gedigna kunskap och kultur som finns i en bygd,
som byggt upp ett antal företag som blivit framgångs-
rika genom att ha hög kvalitet på sina produkter. Det
finns säkerligen liknande exempel. Jag tror att detta är
något som går att göra mycket mera av på olika håll
här i landet.
Jag tror också att andra kulturpolitiska inslag är
viktiga för turistnäringen. Satsningen på museiverk-
samheten och teaterverksamheten, stöden till det icke
statliga kulturutbudet samt till hemslöjden och hem-
bygdsrörelsen är viktiga. Tänk bara på alla olika byg-
despel som pågår runt om i landet, inte minst som-
martid, och hur många människor de drar till sig.
På samma sätt tror jag att man har stora möjlighe-
ter att utveckla ekoturismen. Basen för ekoturismen
utgörs av en unik miljö. Därför gäller det att vara rädd
om denna miljö, så att den inte hotas av överutnytt-
jande och förslitning. Då hotas också själva basen för
ekoturismen.
Det är också detta som gör att ekoturismen kan ha
goda möjligheter att vända turismens negativa effek-
ter för miljön till något som kan skydda unika natur-
och djurmiljöer. Ekoturismen har därmed förutsätt-
ningar för att kunna utvecklas till en långsiktigt håll-
bar verksamhet. Det förutsätter dock att turismen
utvecklas på ett sunt sätt och att det sker i samverkan
med bofast befolkning.
Turismen måste därför styras för att inte slita ner
områden genom att människor koncentreras till för
små ytor. I stället för att utgå från vad människor vill
får naturen sätta gränser. Ett känsligt område kan
kanske inte besökas av så många.
Inom Dalslands kanals område har man startat ett
sådant arbete för att styra turisterna, som i de flesta
fall är kanotister, till uppgjorda lägerplatser. Just att
förbättra mottagningsmöjligheterna är viktigt för att få
en sund turism. Här är det också viktigt att klargöra
vad allemansrätten står för, vilka skyldigheter men
också vilka rättigheter man har.
Herr talman! Jag konstaterar att utskottet i de allra
flesta delarna var enigt. Centern har en reservation.
Det gäller medelsanvisningen till Turistfrämjandet. Vi
anser att det finns goda möjligheter att öka antalet
turister från andra länder. De olika positiva faktorer
som jag tidigare berört gör Sverige intressant som
turistland.
Vi menar att ett sådant strategiskt läge måste ut-
nyttjas. Branschen är också sysselsättningsintensiv.
Den betyder mycket för de ekonomiskt svaga regio-
nerna.
Därför menar vi att anslag till Turistfrämjandet
bör ökas med 12 miljoner. Den ökningen skall i sin
helhet gå till marknadsföring utomlands av Sverige
som turistland. Jag yrkar därför bifall till reservation
nr 5.
Slutligen vill jag bara uttrycka att det förslag som
utskottet kommit fram till när det gäller ett samord-
ningsorgan är acceptabelt. Det är bra att det blir ett
organ - i detta fall ett marknadsföringsbolag - som
får det övergripande ansvaret för information och
marknadsföring av Sverige som turistland.