Herr talman! Jag tackar för att frågan om tillgänglighet lyfts upp, för detta är en oerhört angelägen fråga. Precis som jag sa i mitt interpellationssvar är det en fråga som regeringen följer med stort intresse och med stor oro. Vi ser att utvecklingen går åt fel håll.
Jag skulle dock vilja att vi i den här debatten diskuterar problemen och lösningarna framöver och inte fastnar i en diskussion om kömiljarden.
Cecilia Widegren har frågat mig varför vi tog bort kömiljarden. Det enkla svaret på frågan, som jag har gett flera gånger tidigare i denna kammare, är att vi tog bort den därför att den hade spelat ut sin roll. Vi såg hur köerna växte under kömiljardens sista år, och det behövdes någonting nytt - någonting som fokuserade på grundproblemen.
Vad är då orsaken till att vårdköerna växer i Sverige i dag? Orsakerna är flera, men de hänger ihop. Den allra viktigaste orsaken är de demografiska förändringar som just nu pågår. Vi har helt enkelt en befolkning som blir allt äldre. När befolkningen blir äldre blir den också sjukare. Man får lättare flera sjukdomar på en och samma gång, och man behöver vårdens resurser i större utsträckning än vad man har behövt tidigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation
När vi får en åldrande befolkning betyder detta inte bara att vi får fler patienter i sjukvården. Vi får också allt fler inom sjukvården - erfarna medarbetare som har jobbat lång tid - som nu håller på att gå i pension. Detta skapar en brist på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, läkare, medicinska sekreterare och en lång rad andra personalgrupper inom svensk hälso- och sjukvård. Det är detta som vi - och i första hand landstingen - nu har att hantera.
Från regeringens sida har vi därför valt att både rikta om de pengar som gick till den tidigare kömiljarden och att tillföra ytterligare resurser för att stärka kompetensförsörjningen inom svensk hälso- och sjukvård. Detta gör vi för att se till att det finns utbildad personal som kan arbeta på sjukhusen, i primärvården eller i andra delar av hälso- och sjukvården. För det är bara när denna personal finns där som vi på allvar kan komma åt de brister vad gäller väntetider som vi nu ser.
Ett exempel är bristen på specialistsjuksköterskor. Vad är det som händer när det saknas specialistsjuksköterskor? Man kan till exempel inte genomföra nödvändiga operationer, eftersom man måste ha denna specialistkompetens på plats. Bristen på specialistsjuksköterskor gör att man inte kan genomföra en operation när man skulle vilja, trots att läkarna, sjuksköterskorna, undersköterskorna och en lång rad andra professioner finns där.
Därför har regeringen byggt ut antalet platser i specialistsjuksköterskeutbildningen. Sedan i fredags har vi också en ny överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting där vi tillför 300 miljoner kronor för att man ska kunna få en studielön under tiden som man utbildar sig till specialistsjuksköterska.
Detta gör vi eftersom vi ser att väldigt många potentiella kandidater till att bli specialistsjuksköterskor redan har jobbat som sjuksköterskor under lång tid. De har därmed vant sig vid en inkomst och har familj och barn. De har helt enkelt inte råd att gå ned och leva på studiemedel. När vi nu tillför dessa 300 miljoner innebär det att man kan få en studielön och ha råd att utbilda sig till det som är en av de viktigaste resurserna inom hälso- och sjukvården.