Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän

SVEN BERGSTRÖM (c), 2010-04-29 (riksmöte 2009/10).

Kort sagt

SVEN BERGSTRÖM (c) talade i riksdagens föredragning av utskottsärende med eventuell debatt den 2010-04-29 om Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän. Anförandet är 660 ord (cirka 3 min läsning). Det är inlägg 8 av 13 i debatten.

Källa: riksdagens protokoll · Period: 2010-04-29, riksmötet 2009/10

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2009/10:TU17 Ändrade regler om ersättning vid sjukdom och ökad flexibilitet för anställning av sjömän

Fru talman! Det här ärendet handlar om sjömäns villkor, men låt mig först konstatera att sjöfarten är viktig för Sverige. Sveriges geografiska läge och vårt stora beroende av utrikeshandel ger sjöfarten en viktig roll i det svenska transportsystemet.

Sverige är ett av Europas allra mest sjöfartsberoende länder. Enligt Sjöfartsverkets beräkningar går mer än 90 procent av Sveriges utrikeshandel, mätt i volym, sjövägen. Dessutom reser uppemot 30 miljoner människor till och från Sverige med färja varje år, vilket är nästan dubbelt så många som antalet flygresenärer.

Inom den internationella sjöfarten har uppemot 45 000 fartyg till uppgift att frakta gods och/eller passagerare. Omkring 90 procent av de gränsöverskridande internationella godstransporterna sker med fartyg. Likaså är Europas import och export starkt beroende av sjöfarten.

Men det här ärendet handlar som sagt om sjömännen och sjömännens villkor. Och, fru talman, när man lyssnar på Claes-Göran Brandins beskrivning av det här ärendet får man känslan av att det här är någonting som är nästan värre än ett vulkanutbrott. Det isländska askmolnet som drabbade oss förra veckan framstår som en ganska måttlig västanfläkt jämfört med det elände av värsta format som nu skulle drabba det svenska samhället i stort och sjömännen i synnerhet.

Riktigt så illa är det inte, fru talman, utan det här är i princip, som Lisbeth Grönfeldt Bergman har redovisat, en anpassning för att likställa olika yrkesgrupper. Det är också i all huvudsak sjömän i inre sjöfart som berörs av förslaget, inte de som är ute på internationell sjöfart och närsjöfart.

När Brandin kritiserar regeringen och allianspartierna för att vidta åtgärder som skulle vara skadliga för sjöfartsnäringen finns det anledning att erinra om det som har hänt på sjöfartsområdet under den här mandatperioden. Sedan regeringen tillträdde har vi arbetat konsekvent och långsiktigt för att förbättra näringsklimatet i stort. Vi har gjort det mer lönsamt att arbeta och förenklat regelverk. Det har givetvis även stor betydelse för att hjälpa sjöfartsnäringen på fötter. Då måste man också våga fatta till synes, åtminstone kortsiktigt, obekväma beslut där en yrkesgrupp, sjömännen i detta fall, jämställs med andra yrkesgrupper i vårt svenska samhälle. Jag noterar som sagt att det här i princip är sjömän i närsjöfart, inre sjöfart, som berörs. De tillbringar ofta sin nattvila i hemmet eller i alla fall inte längre bort än vad yrkesgrupper som byggnadsarbetare och andra gör.

När det gäller den svenska sjöfartsnäringen kan vi konstatera att regeringen har tagit flera initiativ. Åsa Torstensson presenterade i Brandins egen hemtidning Göteborgs-Posten ett stort åtgärdspaket som ska resultera i förslag till olika slags insatser för fortsatt utveckling. Det handlar om effektiviserad besiktning av fartyg, analys av det maritima klustret, regelförenkling för minskade administrativa kostnader samt bättre förutsättningar för rekrytering av kompetent personal till sjöfartssektorn.

Regeringen har också gett Väg- och transportforskningsinstitutets chef, Jonas Bjelfvenstam, i uppdrag att ta sig an frågan om hur konkurrenskraften för den svenska sjöfartsnäringen kan stärkas. I detta arbete ingår framför allt att se över om vi, i likhet med flera av våra grannländer, kan införa ett svenskt internationellt register, vilket skulle kunna stärka konkurrenskraften och bidra till att vi åter får in flera svenska fartyg under svensk flagg.

Fru talman! Lisbeth Grönfeldt Bergman har redogjort för ärendet i detalj, och jag tänker inte gå in på fler detaljer där. Men låt mig avsluta med att ta upp det som Claes-Göran Brandin tog upp sist. Detta är hans sista debatt liksom även Lisbeth Grönfeldt Bergmans.

Jag har suttit i trafikutskottet i 14 år och lärt känna Claes-Göran Brandin som en färgstark, folklig och frän meddebattör, men också som en god kamrat i det sociala livet i utskottet i stort. Jag kommer, liksom Claes-Göran Brandin, att lämna riksdagen i höst. Men jag tror inte att det här är min sista debatt, så jag behöver inget tack just i dag.

Jag vill tacka Claes-Göran Brandin för ett gott arbete under de här åren liksom Lisbeth Grönfeldt Bergman, som jag dock bara haft att göra med i fyra år. Tack så mycket!

(Applåder)

Debatten

Sökningen gäller bara de rader som redan hämtats. Använd filtren för att begränsa hela datamängden.

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.