Herr talman! I dagens debatt belyser vi förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning.
Ett fungerande rättssamhälle förutsätter att de som bryter mot lagen lagförs och straffas. Det är viktigt att samhällets rättssystem utdömer straff när ett brott har skett. Tiden då straffet avtjänas ska användas på ett meningsfullt sätt genom insatser som möjliggör ett liv utan brottslighet.
Kristdemokraterna menar att personer som inte sköter sig i fängelset inte heller ska kunna friges villkorligt - detta ska ske först efter att hela den utdömda strafftiden löpt ut. Det skapar drivkrafter att följa de regler som finns, att delta i behandlingsprogram och att göra de drogtester som man ombeds att göra.
Till detta bör förändringar övervägas när det gäller möjligheten till villkorligt medgiven frihet. Det är inte rimligt att de som återfaller i likartad brottslighet och på nytt döms per automatik friges villkorligt efter att två tredjedelar av det utdömda fängelsestraffet verkställts.
Herr talman! Vi kristdemokrater anser att principen om automatisk villkorlig frigivning efter att den dömde avtjänat två tredjedelar av sitt straff är helt feltänkt. Villkorlig frigivning ska ges personer som förtjänar det, personer som uppvisat en genuin vilja att återanpassa sig genom exempelvis sitt uppträdande, genom att utbilda sig eller genom att genomgå behandling mot missbruk eller andra problematiska beteenden. Först då ska villkorlig frigivning komma på tal, och det ska ske först efter att tre fjärdedelar av straffet har avtjänats.
I dag finns det i brottsbalken dubbelt så många skäl till strafflindring som till straffskärpning. Det sänder fel signaler.
Som jag nämnde bör återfallsförbrytare avtjäna en tid i fängelset som helt och hållet motsvarar straffvärdet för det eller de brott som han eller hon har dömts för. Tiden i anstalt bör dock följas av en tidsperiod då den intagne ges möjlighet att återanpassa sig till ett liv i frihet.
Sedan lång tid tillbaka finns ett tillkännagivande för regeringen om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Kristdemokraterna uppmanar regeringen att snarast verkställa det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning
I motionerna från Kristdemokraterna anförs det att systemet med villkorlig frigivning är en otillfredsställande ordning som undergräver principen om att straff ska stå i proportion till brottets allvar. Att begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning ökar proportionaliteten. Det förhindrar att dömda begår nya brott och stärker samtidigt legitimiteten för rättsväsendet. Vårt förslag innebär inte att de incitament mot återfall i brott som den villkorliga frigivningen ger tas bort men att de till betydande del kommer att behöva bestå av annat än rabatterad strafftid.
Nu är dock vi i Kristdemokraterna beredda att avstå från att fullt ut reservera oss till förmån för våra partispecifika motioner och i stället ställa oss bakom de tillkännagivanden som en stor majoritet i utskottet föreslår. Det handlar alltså om en reformering av systemet med villkorlig frigivning.
Herr talman! Jag tycker att det är bra att utskottets majoritet har enats om skrivningar som går ut på att man ska ändra dagens system, där vi i princip har en automatisk frigivning, och att den automatiska frigivning som sker efter två tredjedelar av strafftiden ska avskaffas.
Herr talman! Jag vill i min avslutning belysa två andra förslag som vi skulle vilja se genomförda. Precis som har nämnts tidigare finns det förslag om att förverka villkorligt medgiven frihet vid misskötsamhet. Vi menar att villkorlig frigivning ska begränsas. I likhet med vad som har framförts under remissbehandlingen av regeringens förslag menar vi att omfattningen av den villkorligt medgivna frihet som föreslås kunna förverkas bör utökas i betydande omfattning. Detta belyser vi i reservation 5.
Herr talman! Tillsammans med andra partier vill vi också införa en ny straffpåföljd. För att motverka kriminella grupperingar vill vi, tillsammans med dessa andra partier, att vistelseförbud införs som en ny påföljd.
Vistelseförbud skulle kunna aktualiseras för personer som begått brott och har anknytning till kriminella grupperingar. Ett vistelseförbud innebär ett förbud mot att vistas i ett visst geografiskt område under en viss tid efter avtjänat fängelsestraff.
Det här ser vi som ett sätt att bryta de kriminella gängens makt och att göra så att färre återvänder till sina gamla miljöer. Att överträda ett vistelseförbud ska vara straffbart.
Herr talman! Kristdemokraterna ställer sig självklart bakom utskottets tillkännagivande och våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.
(Applåder)