Herr talman! Precis som har nämnts tidigare är det inte skrivet i sten att en hög risk för återfall i brott också leder till att man återfaller i brott, men det har visat sig att det i väldigt många fall leder till återfall i brott. Det är just det som är det stora problemet i sammanhanget.
Är man då beredd att låta en hel kategori individer som har hög återfallsrisk i brott stanna kvar i fängelse och inte chansa på att några av dem inte skulle återfalla i brott om de väl släpptes ut? Är man beredd att göra den prioriteringen? Ja, jag är beredd att göra den prioriteringen.
Denna princip är inte helt främmande för Socialdemokraterna heller. Inom exempelvis rättspsykiatrin finns det något som heter särskild utskrivningsprövning. Det görs alltså bedömningar av en persons farlighet och förmåga att återfalla i brott innan denne blir utskriven från rättspsykiatrin. Det är ingen konstig princip över huvud taget, utan den borde kunna implementeras rakt av i kriminalvårdens arbete.
I detta betänkande diskuterar vi dock den villkorliga frigivningen och om det är rimligt att släppa ut farliga individer i samhället efter att bara två tredjedelar av straffet avtjänats och riskera att dessa personer begår nya brott - när vi kunde ha haft en inkapaciteringseffekt där de hålls borta från gatan och från möjligheten att begå nya brott.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning
I detta fall värnar Socialdemokraterna inte brottsoffren utan snarare principen om likabehandling och att ingen intagen ska känna sig kränkt av att ha blivit felaktigt bedömd i sin farlighetsbedömning. Det är fakta.