Fru talman! Vi behandlar nu motioner från den
allmänna motionstiden som rör taxering, skattebetal-
ning och folkbokföring.
Innan jag går in på att kommentera majoritetens
respektive reservanternas förslag vill jag börja med
en mera allmän reflexion över de områden som tas
upp i betänkandet.
Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärds-
samhället. Skatt ska tas ut i den omfattning, med den
fördelning och i den tid och ordning som åsyftas med
den skattelagstiftning vi har.
För detta krävs att reglerna på skatteområdet är
förståeliga, rättvisande och enkla, men också på att
tillämpningen av reglerna är möjliga kontrollera.
Detta bl.a. för att allmänheten och företagen ska ha
tilltro till att skattemyndigheten hanterar skattefrå-
gorna rättvist och för att myndighetens förmåga att
bekämpa skattefusk ska upplevas som tillfredsstäl-
lande.
Det är oftast i skärningspunkten mellan enkelhet
och kontrollmöjligheter som det kan uppstå svårig-
heter att tillgodose de båda målen. Det var också en
fråga som berördes i samband med att skatteutskottet
i går besökte Riksskatteverket.
Till att börja med vill jag ta upp frågan om utfär-
dande av F-skattsedel och startande av egna företag
och framhålla att förutsättningarna för att starta nya
företag i Sverige är förhållandevis goda. Det är bra
och ligger väl i linje med att vi behöver stimulera och
få flera småföretag.
De nu gällande reglerna om tilldelning av F-
skattsedel har genom den senaste ändringen utvidgats
så att alla som bedriver eller avser att bedriva nä-
ringsverksamhet har möjlighet att få en sådan skatt-
sedel. År 1998 var antalet ansökningar om F-
skattsedel drygt 74 000. Av dessa avslogs drygt 600,
dvs. mindre än 1 %, på den grunden att näringsverk-
samhet inte ansågs bedrivas.
Med den här bakgrunden tycker jag nog att de be-
hov som tas upp i reservationerna om fördelning av
F-skattsedel är betydligt överdrivna. Det skulle som
jag ser det gå alltför långt om man skulle gå med på
kraven att alla som söker också skulle tilldelas en F-
skattsedel.
På en punkt är jag dock överens med reservanter-
na. Givetvis är det viktigt att skattemyndigheternas
handläggning inte i onödan drar ut på tiden och att
myndighetskontakterna ska vara enkla. I det syftet
pågår också en försöksverksamhet mellan Riksskatte-
verket och Patent- och registreringsverket som syftar
till förenklade myndighetskontakter. Även det belys-
tes vid vår besök hos Riksskatteverket i går.
Motsvarande argumentation om förenkling kan
också anföras med anledning av reservation 4 avse-
ende bokföring och deklaration för de minsta företa-
gen.
Förenklingsutredningen har uppgiften att utreda
införandet av förenklat deklarations- och redovis-
ningsförfarande. Utredningen har avlämnat förslag
som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Ut-
redningen fortsätter sitt arbete, och det beräknas vara
avslutat under detta år. Riksdagen har också gett
regeringen i uppdrag att lämna redogörelse för det
pågående arbetet.
Under de senaste året har Riksskatteverket priori-
terat att offensivt bedriva förenklingsarbetet avseende
mindre företag. Man har under slutet av år 1999 be-
slutat att genomföra en förstudie och ta fram underlag
för beslut om en omfattande utredning kring möjlig-
heten att starkt schablonisera företagsbeskattningen
för de mindre företagen. För att göra det lättare för de
minsta företagen att deklarera har Riksskatteverket på
sin hemsida lagt ut interaktiva deklarationsblanketter,
där småföretag som inte behöver göra årsbokslut får
hjälp att fylla i dessa. Jag har blanketterna med mig.
Jag har provat dem, och jag vill påstå att de fungerar
bra.
I och med det tycker jag att vi kan konstatera att
med hänsyn till pågående arbete och de uppdrag som
tidigare har getts finns det, som vi ser det från majo-
riteten, inga skäl att nu ge ett tillkännagivande.
En sådan förenkling som jag nu har angett är ock-
så schablonmetoden för debitering av F-skatt. Den
innebär att F-skatten ska debiteras med utgångspunkt
från senast debiterade slutliga skatt. Det är en gam-
mal metod, som infördes redan 1954.
Några skäl som talar för att införa ett svårare och
mer arbetskrävande sätt att räkna fram debiteringen,
på det sätt som föreslås i reservationerna, ser inte vi
inom majoriteten. Jag tycker för min del att vi skulle
kunna ha en fortsatt tillämpning av en metod som har
fungerat bra i 46 år. Allt som gjordes under det förra
seklet är inte omodernt bara för att vi har passerat ett
sekelskifte.
Det förslag om servicecheckar som anvisas i re-
servation 7 kan jag sympatisera med till den del att
det i dag är onödigt svårt med kontrolluppgiftsskyl-
digheten för privata tjänster av mindre omfattning.
Däremot tror jag att den föreslagna metoden kan ha
vissa brister.
Riksskatteverket har för närvarande en promemo-
ria ute på remiss med förslag om att redovisning kan
fullgöras genom en förenklad skattedeklaration. Med
denna skulle då uppdragsgivaren ha fullgjort sin kon-
trolluppgiftsskyldighet. Under pågående remisstid är
inte vi från majoriteten beredda att föreslå någon
annan modell än den som Riksskatteverket har utar-
betat. Vi får väl se vad remisserna säger.
När det gäller skattemyndigheternas kontrolleran-
de verksamhet vill jag påminna om att utskottet i
budgetsammanhang har betonat vikten av att myn-
digheterna har tillräckliga resurser för kontrollverk-
samheten. Regeringen har tagit fasta på detta. Avsik-
ten är att återkomma i årets vårproposition. Jag kan
med hänvisning till Kenneth Lantz fråga inte säga vad
det står i vårpropositionen, men jag kan ändå utlova
att det som vi har sagt tidigare kommer att hållas. Vi
återkommer med någonting där.
Beträffande skattebrottsenheterna uttalade ut-
skottet när verksamheten startade att man kunde för-
utsätta att regeringen fortlöpande följde erfarenheter-
na av den nya organisationen. När frågan senast var
aktuell utgick utskottet från att regeringen utan sär-
skilt tillkännagivande från riksdagen i lämpligt sam-
manhang redovisar erfarenheterna av verksamheten.
Enligt min mening finns det inga skäl som talar emot
det ställningstagande vi har gjort tidigare. Införande
av skattebrottsenheterna ser vi som ett viktigt inslag i
arbetet med att bekämpa den ekonomiska brottslig-
heten.
I reservation 10 föreslås att regeringen bör åter-
komma med förslag till regeländring avseende legiti-
mationskontroll vid revisioner. Jag vill då erinra om
att Skatteflyktskommittén föreslog att skattemyndig-
heterna skulle få befogenhet att kontrollera identiteten
på personer t.ex. i ett torgstånd.
Frågan har behandlats i proposition 1997/98:100
om en förbättrad punktskattekontroll. Där hänvisar
regeringen till remissutfallet. Riksskatteverket var
positivt, men såväl Justitieombudsmannen som Riks-
polisstyrelsen var negativa till förslaget. De menade
att man i så fall skulle vara tvungen att införa en
generell princip om att alla måste bära legitimation.
Det kravet finns inte i dag. Att införa detta krav en-
bart för skattemyndigheternas behov ansågs inte vara
motiverat. Jag kan också påpeka att Riksåklagaren
var emot en sådan här åtgärd.
Detta innebär att vi inte i dag heller från majori-
tetens sida är beredda att föreslå att ett sådant obli-
gatorium genomförs.
I frågan om revisionsregler och skattetillägg vill
jag mycket kort konstatera att det i samband med
behandlingen av det förslag som ledde till att nu gäl-
lande ordning antogs betonade skatteutskottet både
den skattskyldiges rimliga krav på rättssäkerhet och
integritet och att skattemyndigheterna måste få lämp-
liga resurser, befogenheter och kontrollinstrument till
sitt förfogande.
Detta talade för att skattemyndigheterna även
borde få en möjlighet att företa revision under löpan-
de period. Slutligen ansåg utskottet att s.k. överrask-
ningsrevisioner måste kunna tillgripas i vissa särskil-
da fall, t.ex. för kassakontroll, lagerinventeringar och
liknande. Denna bedömning står sig alltjämt, och jag
tycker därför inte att det finns skäl att göra några
förändringar av nu gällande regler.
I reservation 12 föreslås ett omedelbart avskaf-
fande av skattetillägget vid periodiseringsfel. Jag vill
då erinra om att regeringen i april 1998 tillkallade en
särskild utredare för att se över skattetilläggsinstitu-
tet. Redovisning av uppdraget beräknas ske före detta
års utgång. Vi bör väl avvakta och invänta den redo-
visningen innan vi kanske får återkomma vad gäller
skattetillägget.
I reservation 13 yrkas att arbetsgivare ska vara
skyldiga att på lönebeskedet utöver lön, ersättningar
och skatteavdrag även redovisa arbetsgivaravgifter
och andra skatter som betalas.
Jag kan inte undgå att kommentera detta. Här har
jag nu stått och pläderat och argumenterat för att vi
ska ha väl fungerande och enkla regler för företag-
samheten. Många krav på förenklingar kommer från
Moderata samlingspartiet. Jag har hänvisat till sittan-
de förenklingsutredning. Trots hänvisning till pågå-
ende arbete har reservanterna inte accepterat mina
argument, utan velat gå längre.
Men just i frågan om lagreglering av arbetsgivar-
nas uppgifter på lönebeskedet vill plötsligt modera-
terna införa krav som innebär en klar ökning av byrå-
kratin. Jag menar att de krav som i dag finns på ar-
betsgivarnas uppgiftsskyldighet är tillfyllest för den
kontrollverksamhet vi bör ha. Det finns, precis som
Marie Engström sade, inget hinder för företagarna att
på lönebeskedet ange andra uppgifter än dem som i
dag är lagreglerade. Det står givetvis företagarna fritt
att som en frivillig åtgärd ange de uppgifter som
krävs i reservationen.
Men lika lite som jag vill lagfästa kravet på att re-
dovisa arbetsgivaravgifterna vill jag lagfästa kraven
på en redovisning om att vi för skatterna får t.ex.
tillgång till sjukvård, fri skolgång för våra barn och
omsorg om barn och gamla. Men det är klart - om vi
verkligen ska redovisa på lönebeskedet vad vi betalar
i alla skatter kanske vi också skulle visa vad vi får för
dessa skatter enligt den metod som, efter vad som har
kommit mig till känna, finns inom vissa delstater i
USA. Men, Carl Erik och Moderata samlingspartiet -
skulle vi inte kunna vara överens om att så lite lagfäst
byråkrati som möjligt är att föredra i det här sam-
manhanget?
Fru talman! Med anledning av övriga reservatio-
ner väljer jag att konstatera att Finansdepartementet
under våren avser att lägga fram en promemoria om
kontrolluppgiftsskyldighet för utländska värdepap-
persfonder.
Beträffande deklarationstidpunkt har denna tagits
upp i samband med utskottets träffar med Riksskatte-
verket. Någon entydig syn på att förändra nuvarande
ordning har därvid inte kommit fram, utom när det
gäller att samordna inlämningstidpunkt för den för-
enklade och den särskilda självdeklarationen.
Samma resonemang kan också föras när det gäller
skatteinbetalningstidpunkter, dröjsmålsräntor och
straffavgifter.
Vad gäller tidpunkten för redovisning av moms
finns tillämpnings- och kontrollproblem. Detta beror
på att momslagen och bokföringslagen inte har sam-
ma regler. Riksskatteverket har tagit fram ett förslag
som syftar till en bättre precisering i momslagen av
tidpunkten för redovisning av moms. Förslaget är för
närvarande ute på remiss.
Med detta har det problem som tas upp i reserva-
tion 16 redan uppmärksammats.
Den uppfattning som framförs i reservation 20 om
folkbokföring är inte rimlig, som jag ser det. Folk-
bokföringen utgår från att en person anses bo där
denne regelbundet tillbringar sin dygnsvila. Undan-
tagna är elever under 18 och även de elever som är
över 18 år om studierna avser grund- och gymnasie-
skola. Någon valfrihet vad gäller folkbokföring finns
i övrigt inte, och bör inte heller finnas enligt majori-
tetens uppfattning.
Fru talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i utskottets betänkande i dess helhet och
avslag på samtliga reservationer.