Herr talman! Lennart Hedquist inledde med att sä-
ga att man bygger in konflikter i den modell som vi
har valt. Det är jag mycket förvånad över. Såvitt jag
har förstått har ingen tvist hittills gått så långt som till
avgörande av regeringen. Det uppfattar jag som att
man i stort sett klarar av detta. Nu har Johan Lönnroth
åberopat en tvist som möjligen kan bli föremål för
avgörande av regeringen. Då tycker jag att den skall
lösas på det sätt som denna modell anger. Jag utgår
ifrån att detta med att bygga in konflikter bara var en
felsägning av Lennart Hedquist.
När det gäller att införa utredningsmodellen har
jag försökt att förklara detta så gott jag har kunnat.
Det är inte säkert att Lennart Hedquist hänger med på
detta. Han har kanske en annan åsikt. Men man är ju
inte tvungen att förverkliga alla utredningsresultat -
det har t.o.m. jag smärtsamma erfarenheter av. Här
har regeringen ansett att man vill avvakta och ge
modellen en ytterligare chans. Fem år är en kort tid.
Om man nu skall tala om brister i den tidigare
modellen tror jag att det nu med de förtydliganden
och tillkännagivanden som har gjorts tror jag att det
finns förutsättningar för regeringen att ge direktiv till
de verk och bolag som har att fastställa hyror och som
är hyresgäster. De kan säkert klara ut detta på ett bra
sätt. Det fanns kanske brister förra gången, men nu
tror jag att man har rättat till dem.
Sedan sade Lennart Hedquist någonting om att om
olyckan skulle vara framme och jag sitter kvar, skulle
jag bli tvungen att försvara det här förslaget. Men om
några år kommer inte jag att sitta kvar här, eftersom
jag lämnar riksdagen efter den här perioden. Men jag
är säker på att mina kamrater också i fortsättningen
framgångsrikt kommer att hävda den socialdemokra-
tiska politiken.