Herr talman! Först till det här med att reservatio-
nen skulle representera ett slags ovanifrånperspektiv.
Det är litet märkligt. Jag förmodar att Bo Nilsson och
jag är överens när det gäller synen på relationen mel-
lan fastighetsägare och hyresgäster på den privata
sidan.
I Göteborg där vi ju får oändligt mycket mindre
statliga kulturpengar än vad man får här i Stockholm
tvingas många kulturföreningar att hyra av privata
hyresvärdar som gärna tar ut rena ockerhyror.
Jag och mitt parti - och som jag tror också Bo
Nilsson och hans parti - är anhängare av en lagstift-
ning som stärker hyresgästernas position på denna
mycket ojämlika marknad. Vad reservanterna vill -
därvidlag får naturligtvis moderaterna, som är med på
det här, tala för sig själva - är att det skall finnas
något slags kriterium i slutänden, om man inte kom-
mer överens.
Jag skall upprepa min fråga. T.ex. Naturhistoriska
museet och Fastighetsverket kanske inte kommer
överens. Det drar ut på tiden, och hyresgästen vill luta
sig mot den av utredningen föreslagna modellen,
medan Fastighetsverket hävdar en marknadsbestämd
motsvarighet till hur det brukar gå till på den privata
sidan. Är Bo Nilsson beredd att redan i dag säga nå-
gonting om hur han tycker att man skall ställa sig, om
den frågan kommer upp till regeringen?
Jag trodde att poängen med att regeringen lämnar
en proposition till riksdagen är att den vill veta om
riksdagen anser att någon viss princip skall gälla vid
sådana här konflikter. Det är också poängen med
reservationens sista mening, där det anges att det är
den hyressättningsmodell som hyresgästen föredrar
som skall tillämpas.