Fru talman! Det är mig självfallet främmande att
vilja överdramatisera utskottsmajoritetens yrkande
om avslag på min motion. Jag kan ha viss förståelse
för argumentet att riksdagen i den ekonomiska kris
som vi nu genomgår skall ägna sig åt verkligt
centrala frågor, åt ärenden som kan bidra till att dra
oss upp ur den internationella lågkonjunkturen.
Men samtidigt kan det med viss rätt göras gällande,
att vi i ett läge som innebär reformstopp skulle
kunna ägna uppmärksamhet åt att i lugn och ro,
utan stora åthävor, rätta till beslut som tagits av
våra företrädare och som uppenbart kommit till i
stor hast, under trycket av en s.k. tidsanda av den
sort som kommer och går.
Fru talman! Jag kan inte frigöra mig från intrycket
att utskottsmajoriteten skjutit ifrån sig den litet
mödosamma uppgiften att sätta sig in i ärendet.
Argumenteringen för avslag på motionen är
närmast identisk med resonemanget i den
proposition från 1973 som i ett slag avskaffade den
mer än 200-åriga traditionen att belöna
medborgerliga insatser med tilldelande av någon av
de kungliga ordnarna. I sammanhanget gjordes ont
värre genom att ordensväsendet i viss utsträckning
bibehölls, nämligen för utlänningar. Det är en
ordning som väckt och väcker förvirring och undran
i hela världen.
Fru talman! Såväl i reservationen till 1973 års
regeringsförslag som i min motion fastslås med all
önskvärd tydlighet att systemet med ordnar, som
med något slags automatik och enligt en hierarkisk
skala tilldelades offentliga befattningshavare,
överlevt sig självt och borde avskaffas. Samtidigt
fastslogs det legitima behovet av belöningar för
framstående medborgerlig förtjänst och att detta
behov bättre kunde tillgodoses genom selektivt och
återhållsamt utdelande, under statlig medverkan,
av traditionella ordnar med månghundraårig
tradition och härav följande prestige.
Behovet av ett allmänt belöningsväsende har klart
framgått av det ökade utnyttjandet efter 1970-talets
mitt av Hans Majestät Konungens Medalj, som
utdelas i skilda grader utan statlig medverkan.
Denna medalj har kommit att vinna stor
uppskattning, men det rimmar illa med andan i
1973 års ordensreform att en statlig belöning -- låt
vara i Konungens namn -- ersatts av en hovmedalj.
Fru talman! Jag beklagar att utskottsmajoriteten
inte på någon punkt framfört någon synpunkt på de
i motionen framförda yrkandena utan nöjt sig med
ett återupprepande av de 1973 framförda
ståndpunkterna, som nu är starkt föråldrade. I all
synnerhet finns det skäl att efterlysa en seriös
diskussion om det märkliga förhållandet att ordnar
kan tilldelas utlänningar men icke svenskar.
Fru talman! Jag yrkar, med hänvisning till vad som
sagts, bifall till reservanternas yrkande.